- Project Runeberg -  Tvångströjan /
345

(1916) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjuguförsta kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

345

på flodens botten, iakttog jag de vilda änderna och
koltrastarna och grubblade, tills mitt grubbel framkallade
syner och jag såg. Och detta är hvad jag såg,
andemeningen med det:

Kött är godt att äta. Till sist, om man går tillbaka
till ursprunget, eller rättare sagdt först, från början,
kommer allt kött från gräset. Andens och koltrastens
kött härrörde från det vilda risets korn. Att döda en
and med en pil var knappt tillräcklig lön för mödan
att smyga sig ut och ligga gömd i många timmar.
Koltrastarna voro för små för att man skulle skjuta dem
med pilar, det kunde passa för gossarna, som höllo på
att lära sig döda större villebråd. Men under ristiden
voro änder och koltrastar saftigt feta. Deras fetma kom
från riset. Hvarför kunde ej jag och de mina bli feta
af riset på samma sätt?

Jag tänkte ut detta i lägret, tyst och butter, medan
barnen stojade omkring mig, utan att jag lade märke
till dem, och Arunga, min hustru och kamrat,
förgäfves grälade på mig och uppmanade mig att gå ut och
skaffa mera mat åt oss, som voro så många.

Arunga var den kvinna jag hade stulit från
bergsstammarna. Hon och jag hade hållit på i tolf månader
med att lära oss ett gemensamt språk, sedan jag hade
fångat henne. Å, den dagen, då jag kastade mig ner på
henne från den utskjutande trädgrenen, medan hon kom
vandrande på gångstigen! Jag föll ner på hennes rygg
med hela min tyngd och med utspärrade fingrar för att
gripa henne. Hon skrek som en katt där på
gångstigen. Hon brottades med mig och bet mig. Hennes
naglar voro som trädkattens klor, då de klöste mig. Men
jag höll fast henne och betvingade henne, och i två
dagar slog jag henne och tvingade henne att vandra med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:18:01 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tvangstroj/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free