- Project Runeberg -  Tvångströjan /
349

(1916) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjuguförsta kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

349

våra småbarn slängde hit och dit i vidjekorgar på
ryggen af våra hästar, som buro våra lägertält och vår
packning, då vi vid årstidsväxlingen bytte om lägerplats
för att uppsöka nya jaktmarker.

Jag hade som ung man sett min syn och drömt min
dröm; Selpa, kvinnan, hade hindrat mig från att vinna
mitt fjärran mål, men Othar, vår ättling, som skulle
lefva efter oss, tillägnade sig min syn och gjorde den till
verklighet, så att vår stam blef rik på jaktbyte.

Det var en kvinna — under den långa vandringen
ut ur Europa, en tröttsam vandring, som räckte under
många generationer, då vi förde korthornsboskap och
kornsådd till Indien. Men denna kvinna lefde långt innan
vi kommo till Indien. Vi befunno oss ännu midt upp i
denna sekellånga vandring, och ingen aldrig så skicklig
geograf kan nu säga mig, hvar den gamla dalen låg.

Kvinnan hette Nahila. Dalen var trång och icke lång,
och dess sakta sluttande mark och branta väggar voro
terrasserade för odling af ris och hirs — det första ris
och hirs, som vi Bergets söner fått göra bekantskap med.
Det bodde ett vekligt folk i denna dal. De hade blifvit
vekliga genom att odla fet jord, som blef ännu fetare
genom vattning. Det var den första konstgjorda
bevattning vi hade sett, men vi hade föga tid att lägga märke
till deras diken och kanaler, hvarigenom allt bergens
vatten flödade ut öfver fälten, som de hade plöjt. Yi hade
föga tid att lägga märke därtill, ty vi?> Bergets söner, som
voro få, voro stadda på flykt för Trubbnäsas söner, som
voro många. Yi kallade dem de näslösa, och de kallade
sig örnens söner. Men de voro många, och vi flydde
för dem med vår korthornsboskap, våra getter och vårt
korn, våra kvinnor och barn.

Medan trubbnäsorna dödade våra ynglingar i efter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:27:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tvangstroj/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free