- Project Runeberg -  Tvångströjan /
360

(1916) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjuguandra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mylla bestående åkerjorden får sin liumus bortbränd af
solen. Med denna damm kunde jag få tre skördar om
året efter vederbörligt tillämpande af cirkulationsbrukets
principer och kunna använda obegränsade kvantiteter af
gödningsämnen . . .


Jag har nyss utstått ett besök af direktören. Jag säger
med flit »utstått». Han är alldeles olik direktören i San
Quentin. Han var mycket nervös, och jag måste prata
bort en stund med honom. Detta är hans första
afrätt-ning, berättade han mig. Och jag lugnade honom inte
alls, då jag med ett klumpigt försök att skämta,
svarade honom, att det också var min första afrättning.
Han kunde inte skratta. Han har en flicka vid
högskolan, och hans gosse är nyinskrifven vid Stanford. Han
har ingen annan inkomst än sin lön, hans hustru är
sjuk, och han är bekymrad öfver, att
lifförsäkrings-läkarna ha förklarat honom vara »sekunda» lif. Mannen
talade verkligen om för mig alla sina bekymmer. Om
jag inte diplomatiskt gjort slut på samtalet, skulle han
stå här än och fortfara att berätta.

Mina båda sista år i San Quentin voro mycket dystra
och nedslående. Ed Morrell blef tack vare den allra
glupskaste tur fri från ensamcellerna och utnämnd till
öfveruppsyningsman. Det var Al Hutchins’ gamla syssla,
och den inbragte en summa af tre tusen dollars.
Olyckligtvis för mig blef Jake Oppenheimer, som hade
för-smäktat så många år i ensamcell, utledsen på världen och
allting. I åtta månader vägrade han att tala till och med
till mig.

Ryktena ligga inte på latsidan i fängelserna. Om man
bara ger dem tid på sig, tränga de också ner till
straffcellerna. Jag fick äntligen veta, att Cecil Winwood, poe-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:27:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tvangstroj/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free