- Project Runeberg -  Två unga hustrurs memoarer /
50

(1915) [MARC] [MARC] Author: Honoré de Balzac Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50

stolthet uppfyller den öken, som han söker sätta och sätter
mellan oss; med ett ord, han omger sig med mörker. Det
är han, som är kokett, och jag, som är djärv. Detta
sällsamma förhållande roar mig så mycket mer, som allt detta
ingenting betyder. Vad betyder väl en man, en spanjor
och en språklärare? Jag känner inte minsta respekt för
någon, om det också vore själva kungen. Jag tycker, att
vi äro mera värda än alla män, till och med de med rätta
berömda. Ah! Huru skulle jag inte ha behärskat
Napoleon! Hur skulle jag inte låtit honom erfara, om han älskat
mig, att han stod under mitt välde!

I går sade jag ett epigram, som måste ha livligt sårat
mäster Hénarez; han svarade ingenting, han hade slutat
lektionen, tog sin hatt och hälsade, i det han gav mig en
blick, som gör, att jag tror, att han inte kommer igen.
Detta behagar mig mycket; det skulle vara motbjudande
att börja om igen Jean-Jacques Rousseaus Nouvelle Héloise,
som jag nyss läst och som låtit mig fatta hat till kärleken.
Den diskuterande och frasrika kärleken finner jag odräglig.
Clarisse är också alldeles för belåten, då hon skrivit sitt
långa lilla brev; men Richardsons arbete förklarar eljest, har
min far sagt mig, på ett beundransvärdt sätt engelsmännen.
Rousseaus arbete gör på mig intryck av en filosofisk
predikan i brev.

Kärleken är enligt min tanke ett helt och hållet personligt
poem. Det finnes ingenting i allt, som författarna skriva om
den, som inte är på en gång sant och falskt. För att säga
sanningen, min sköna, tror jag, efter som du inte mer kan tala
om annat än den äktenskapliga kärleken, att det i vår
dubbeltillvaros välförstådda intresse är nödvändigt, att jag
förblir ogift och att jag har någon vacker passion för att vi
väl må lära känna livet. Berätta mig riktigt noga allt,
som händer dig, i synnerhet under den första tiden, med
det djur, som jag kallar en make. Jag lovar vara lika
noggrann, om jag någonsin blir älskad. Farväl, stackars kära
slukade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:28:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tvaunga/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free