Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
i stort. I alla enskildheter fortgår revolutionen, den är
införd i lagen, den är skriven på marken, den sitter fortfarande
kvar i sinnena; den är så mycket mer fruktansvärd, som
den synes beseglad för de flesta av dessa tronens rådgivare,
som inte se, att denna varken har soldater eller penningar.
Kungen har ett stort förstånd och ser klart, men för varje
dag bearbetas han allt mer av sin broders anhängare, som
vilja gå för hastigt till väga; han har inte två år kvar att
leva, och den döende ordnar redan sin svepning för att dö
i ro. Vet du, mitt barn, vilka revolutionens mest
nedbrytande verkningar äro? Det torde du aldrig kunnat tänka dig.
Då revolutionen halshögg Ludvig XVI, halshögg den alla
familjefäder. Det finnes inte längre någon familj numer,
endast individer. Då fransmännen ville bli en nation, avstodo
de från att vara ett rike. Då lika rätt till fädernearvet
infördes, dödade de familjesinnet och skapade statskassan!
Men de skapade också myndigheternas svaghet och massans
blinda kraft, konsternas utsläckande, det personliga intressets
regering och röjde vägen för erövringen. Vi befinna oss
mellan två system: antingen upprätta staten genom familjen
eller genom det personliga intresset; demokratien eller
aristokratien, meningsbrytningar eller lydnad, katolicismen
eller den religiösa likgiltigheten, det är i få ord frågan. Jag
tillhör det lilla antalet av dem, som vilja motstå vad man
kallar folket i dess eget välförstådda intresse. Här är inte
fråga om feodalrättigheter, såsom man inbillar de
enfaldiga, eller om ett adelsvälde, utan det gäller staten, det
gäller Frankrikes liv. Ett land, som till sin grundval inte
tager fädernemakten, har ingen tryggad tillvaro. Denna
är nämligen den första pinnen på ansvarigheternas stege
och detta underordnande, som stiger ända upp till kungen.
Konungen är vi alla! Dö för konungen är att dö för sig
själv, för sin familj, som dör lika litet som riket. Varje
djur har sin instinkt, människans är familjesinnet. Ett
land är starkt, då det består av rika familjer, vilkas alla
medlemmar äro intresserade i att försvara den gemensamma
skatten: penningar, ära, privilegier, njutningar; det är svagt,
då det består av individer utan solidaritet, för vilka det
betyder föga, om de lyda sju män eller en enda, en ryss eller
en korsikan, förutsatt att varje individ får behålla sitt fält;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
