Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
sade han, »var verkligen konungens av Spanien tjänare.»
— Griffith förstod inte detta sätt att studera, vid varje fråga
och varje svar iakttogo vi en oroande tystnad. — »Kort
sagt», sade jag till slut, »är ni hertig eller ofrälse?» — »Ni
vet, min fröken, att i Spanien är hela världen, till och med
tiggarna adelsmän.» — Denna förbehållsamhet förargade
mig. Från den föregående lektionen hade jag förberett ett
sådant litet nöje, som tilltalar fantasien. Jag hade i ett
brev tecknat det ideella porträttet av den man, av vilken
jag skulle vilja bli älskad, och föresatt mig att låta honom
översätta det. Hittills hade jag översatt från spanska till
franska, men icke från franska till spanska; jag gjorde den
anmärkningen till honom och bad Griffith hämta det senaste
brevet jag fått från en av mina väninnor. Jag vill se,
tänkte jag, vad slags blod han har i sina ådror av den
verkan mitt program skall göra. Jag tog papperet ur
Griffiths hand och sade: — »Jag måtte väl ha skrivit av
rätt?» ty brevet var skrivet med min stil. Jag räckte honom
papperet eller, om du vill, snaran, och gav noga akt på
honom, medan han läste följande:
»Den man, kära vän, som skall behaga mig, måste vara
hård och stolt mot männen, men mild mot kvinnorna.
Hans örnblick skall genast kunna undertrycka allt, som
liknar löjlighet. Han skall ha ett medlidsamt löje för dem,
som söka skämta med heliga saker, i synnerhet med dem,
som bilda hjärtats poesi och förutan vilka livet inte skulle
vara annat än en sorglig verklighet. Jag hyser ett djupt
förakt för dem, som vilja beröva oss källan till de på tröst
så rika religiösa tankarna. Hans tro måste också vara
enkel som ett barns, men på samma gång förenad med den
orubbliga övertygelsen hos en själfull människa, som
grundligt undersökt skälen för sin tro. Hans ande, ny och
ursprunglig, får inte vara tillgjord eller skrytsam; han kan inte
säga något, som är för mycket eller olämpligt; det är lika
omöjligt för honom att tråka ut andra som att han själv
blir uttråkad, ty han skall ha rika tillgångar i sin själ. Alla
hans tankar böra vara ädla, ridderliga utan egennytta. I
alla hans handlingar skall man märka den fullständiga
frånvaron av beräkning eller intresse. Hans fel skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
