Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - XXII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
denskull inte vredgas på er. Jag vet ju, att ni är en snillrik
man. Bevara er själs alla blommor åt mig, ha skumma ögon
för världen, sätt er aldrig i tillfälle att höra smicker, beröm
eller en artighet av vem det vara må. Kom till mig
belastad med hat, väckande tusenfaldigt förtal eller tyngd av
förakt, kom och säg mig, att kvinnorna inte känna er, gå
förbi er utan att se er och att ingen av dem skulle kunna
älska er; då skall ni lära känna vad som för er finnes i Louises
hjärta och kärlek. Vår skatt bör vara så väl begraven,
att hela världen trampar på den utan att misstänka dess
tillvaro. Om ni varit vacker, skulle jag sannolikt aldrig
fäst någon uppmärksamhet vid er och skulle aldrig hos er
upptäckt den värld av orsaker, som låta kärleken
uppblomstra; och fastän vi inte känna dem mer än vi veta huru
solen låter blommorna slå ut och frukten mogna, finnes
bland alla dessa orsaker likväl en, som jag känner och som
tjusar mig. Ert sublima ansikte har sin karaktär, sitt
språk, sin fysiognomi endast för mig. Endast jag har
makt att ombilda er, göra er till den dyrkansvärdaste av
män; jag vill fördenskull inte, att er ande undgår min
besittning; den får inte uppenbara sig för andra mer än era
ögon, er tjusande mun och era anletsdrag tilltala dem.
Endast mig tillhör det att tända ert snilles ljus, liksom
jag väcker lågorna i era blickar. Förbliv den dystre och
kalle, trumpne och föraktfulle grand av Spanien, som ni
förut varit. Ni var en vild och förstörd domän, i vars ruiner
ingen vågade sig in, ni betraktades på avstånd, och nu röjer
ni helt välvilligt vägar för att hela världen kan få tillträde
och blir en älskvärd parisare. Minnes ni inte längre mitt
program? Er glädje skvallrade litet för mycket om, att ni
älskar. Det behövdes min blick för att hindra er låta den
skarpsyntaste, mest gäckande, kvickaste salong i Paris veta,
att Armande Louise Marie de Chaulieu ingav er snille. Jag
anser er för stor för att låta minsta politiska list insmyga
sig i er kärlek; men om ni mot mig inte har ett barns
enfald, beklagar jag er; och trots detta första fel, är ni ännu
föremål för en djup beundran av
Louise de Chaulieu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
