Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - XXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io3
som utspelas i hjärtats inre och som kallas kärlek, vari allt
i ett ögonblick blir tragiskt och en blick, ett tanklöst svar
dödar. Jag har såsom en sista prövning förbehållit Felipe
ett fruktansvärt, men avgörande prov. Jag ville veta, om
jag älskades trots allt! rojalisternas stora och upphöjda
lösen, och varför inte också katolikernas? Han promenerade
en hel natt tillsammans med mig under lindarna borta i
trädgården och hyste i sin själ inte ens skuggan av ett
tvivel. Dagen därpå var jag ändå mera älskad och för honom
lika kysk, lika stor, lika ren som dagen förut; han drog inte
minsta fördel därav. O, han är en äkta spanjor, en äkta
Abencerag. Han klättrade upp på muren för att kyssa min
hand, som jag räckte honom i skuggan från min balkong;
han var nära att störta ned; men hur många unge män skulle
göra på samma sätt? Allt det där betyder emellertid
ingenting; de kristna underkasta sig fruktansvärda martyrskap
för att komma till himlen. I förgår afton vände jag mig
till konungens blivande sändebud vid spanska hovet, min
högtärade herr far, och sade leende till honom: — »Min
herre, för ett litet antal vänner bortgifter ni med en
ambassadörs nevö er kära Armande, vilken denne
ambassadör, som önskar en dylik förbindelse och ganska länge
tiggt om den, i giftermålskontraktet tillförsäkrar sin
omätliga förmögenhet och sina titlar efter sin död, i det han
genast ger de de båda makarna hundratusen livrés i ränta och
tillerkänner bruden en hemgift av åttahundratusen francs.
Er dotter gråter, men böjer sig för er majestätiska
fäderne-myndighets omotståndliga makt. Några belackare säga,
att er dotter under sina tårar döljer en egennyttig och
ärelysten själ. Vi fara i afton på operan i adelslogen, och
herr baron de Macumer kommer dit.» — »Han passar
således inte?» svarade min far leende och behandlade mig
som ambassadris. »Ni tar Clarisse Harlove för Figaro!»
sade jag och gav honom en blick full av gycklande förakt.
»Då ni fått se, att jag dragit handsken av min högra hand,
skall ni vederlägga detta oförskämda rykte och visa er
förbittrad däröver.» — »Jag kan vara lugn för din framtid:
du har inte mera en flickhjärna än Jeanne d’Arc hade ett
kvinnohjärta. Du skall bli lycklig, du skall inte älska
någon, utan låta dig älskas!» — Den här gången brast jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
