Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - XXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io6
har ni för rätt till detta företräde?» — »En hängiven
tjänares.» — »Är ni det också verkligen?» — »Ja», sade
han; .»och jag skall aldrig ändra mig.-» — »Nåväl, om detta
giftermål vore nödvändigt, om jag fogade mig ...» Månens
milda sken liksom förstärktes av två blickar, som han
kastade först på mig och därefter på det slags avgrund, som
muren bildade framför oss. Han tycktes fråga sig, om vi
inte kunde dö tillsammans, krossade vid dess fot; men
sedan denna tanke som en blixt upplyst hans ansikte och hans
ögon, undertrycktes den av en kraft, som var passionen
överlägsen. — »Araben har blott ett ord», sade han med kvävd
röst. »Jag är er tjänare och tillhör er; jag skall hela mitt
liv leva för er.» — Den hand, som höll i balkongen tycktes
slappna; jag lade min hand på hans och sade: »Felipe, min
vän, i kraft endast av min egen vilja är jag från denna stund
er hustru. Begär i morgon bittida min hand av min far.
Han vill behålla min förmögenhet; men ni skall förbinda er
i kontraktet tillerkänna mig densamma, utan att ni mottagit
den, och ni skall utan tvivel mottagas. Jag är inte mera
Armande de Chaulieu; stig genast ned. Louise de Macumer
vill inte begå den minsta oförsiktighet.» —
Han bleknade, hans ben vägrade bära honom, från
omkring tio fots höjd kastade han sig ned på marken utan
att göra sig det minsta illa; men sedan han orsakat mig
den häftigaste förskräckelse, hälsade han mig med handen
och försvann. Jag är således älskad, sade jag för mig själv,
såsom en kvinna aldrig blivit det! Jag insomnade med en
barnslig tillfredsställelse; mitt öde var för alltid avgjort.
Klockan tre lät min far kalla mig till sitt rum, där jag fann
hertiginnan och Macumer. Där växlades med nådigt
välbehag löftena. Jag svarade helt enkelt, att om herr
Héna-rez hade kommit överens med min far, hade jag intet skäl
att motsätta mig deras önskningar. Därpå bad min
mor baronen stanna till middagen; varpå vi alla fyra åkte
ut i Boulogneskogen. Jag betraktade gäckande herr de
Marsay, då han red förbi och varseblev Macumer och min
far på kaleschens framsäte.
Min tillbedjansvärde Felipe har låtit ändra sina
visitkort på följande sätt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
