Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - XXVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den uppgiften har du förträffligt förstått. Nåväl, jag
upprepar det: jag vill se’dig lycklig. Kom fördenskull
från"denna stund ihåg, att du under de tre första månaderna
av ditt äktenskap kan bli olycklig, om du å din sida inte
underkastar dig detsamma med den lydnad, ömhet och
ur-skillning, som du givit prov på under din förälskelse. Ty
ser du, lilla slughuvud, du har överlämnat dig åt en
hemlig kärleks hela oskyldiga lycka. Om den lyckliga
kärleken för dig skulle medföra missräkningar, obehag och till
och med sorger, nåväl! Kom då till mig. Hoppas att börja
med inte för mycket av äktenskapet, det skall måhända
beskära dig mera smärta än glädje. Din lycka kräver
lika stora omsorger som din kärlek gjort. Om du
händelsevis skulle förlora älskaren, skall du återfinna dina. barns
fader. Där, mitt kära barn, har du hela samhällslivets
betydelse. Offra allt åt den man, vars namn du bär, vars
heder och anseende inte kunna lida minsta avbräck utan
att göra dig den värsta skada. Offra allt åt sin make är
inte allenast en absolut plikt för kvinnor av vår rang, utan
även den skickligaste beräkning. Den vackraste
egenskapen hos moralens stora principer är, att de äro sanna och
gagneliga, från vilken sida man än studerar dem. Detta
kan vara nog för dig. Nu tror jag dig benägen för
svartsjuka och jag, mitt kära barn, jag är också svartsjuk! ...
men jag vill inte, att du skall vara dumt svartsjuk. Hör
på: den svartsjuka, som visar sig, liknar en politik, som
lägger korten på bordet. Säga sig vara svartsjuk, låta
märka det, är inte det att visa sina kort? Vi veta då
ingenting om den andres spel. Vi böra fördenskull i allt kunna
lida i tysthet. Jag skall för övrigt ha ett allvarligt samtal
med Macumer angående dig dagen före ert bröllop.»
Jag tog min mors vackra arm och kysste hennes hand, på
vilken föll en tår, som hennes ord framlockat i mina ögon.
Jag förstod, att i denna, henne och mig värdiga höga moral,
låg den djupaste klokhet, en ömhet utan social tillgjordhet
och framför allt en verklig aktning för min karaktär. I
dessa enkla ord sammanfattade hon de lärdomar, som hennes
liv och erfarenhet måhända dyrt sålt henne. Hon blev
rörd, och sade i det hon betraktade mig: — »Kära, mitt barn!
du skall göra en förskräcklig övergång. Och de flesta okun-
Två unga hustrurs memoarer. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
