Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - XXVI - XXVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
nom, »jag skulle inte hos er vilja se något, som inte kommit
från mig.» Han kysste rörd min hand och svarade: —
»Bär dem för inskriftens skull, denna ömhet är uppriktig.»
Lördag afton.
Se här alltså, min stackars Renée, de sista raderna från
den unga flickan. Efter midnattsmässan skola vi resa till
ett gods, som Felipe med finkänslig uppmärksamhet köpt
i Nivernais på vägen till Provence. Jag kallar mig redan
Louise de Macumer, men jag lämnar om några timmar
Paris såsom Louise de Chaulieu. Hur jag än kallar mig,
skall jag för dig alltid vara
Louise.
XXVII.
Louise de Macumer till Renée de VEstorade.
Oktober 1825.
Jag har sedan mitt giftermål på märiet inte skrivit till
dig, kära vän, och nu är det snart åtta månader sedan dess.
Vad dig beträffar, inte ett ord! Det är förskräckligt, min fru.
Nåväl! Vi reste med posten till slottet Chantepleurs,
det av Macumer inköpta godset i Nivernais, vid Loires
stränder, sextio mil från Paris. Vårt tjänstefolk, utom min
kammarjungfru, voro redan där och väntade oss, och själva
anlände vi med största hastighet dagen därpå, på aftonen.
Jag sov hela vägen från Paris till bortom Montargis. Den
enda frihet, min herre och man tog sig, var att stödja
mig kring livet och hålla mitt huvud mot sin axel, på
vilken han ordnat flera näsdukar. Denna liksom moderliga
omsorg, som lät honom betvinga sömnen, rörde mig djupt.
Insomnad under elden från hans svarta ögon, väcktes jag
av deras lågor: samma värme, samma kärlek; men tusen
tankar hade gått genom hans huvud! Två gånger kysste
han mig på pannan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
