- Project Runeberg -  Två unga hustrurs memoarer /
138

(1915) [MARC] [MARC] Author: Honoré de Balzac Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - XXXII - XXXIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142

Jag skulle vilja vara närvarande vid hans första steg i
världen; men Macumer säger, att brådmogna barn knappast
ännu gå vid tio månaders ålder. Vi skola fördenskull
prata med varandra som i Blois. Jag skall se efter, om
ett barn, såsom man påstår, fördärvar midjan.

P. S. — Om du svarar mig, storartade moder, adressera
brevet till Chantepleurs, dit jag avreser.

XXXIII.

Fru de 1’Estorade till fru de Macumer.

Ä, mitt barn, om du någonsin blir mor, skall du veta,
om man kan skriva under amningens två första månader.
Mary, min engelska bonne, och jag ha fullt upp att göra.
Det är sant, att jag inte sade dig, att jag helst vill själv
göra allt. Före den stora händelsen hade jag med egna
fingrar sytt lindor och broderat och garnerat mössorna. Jag
är slav, hjärtevän, slav både natt och dag. Och först och
främst dricker Armand-Louis när han vill, och han vill
alltid; därnäst måste man så ofta ömsa, rengöra honom
och klä på honom; mamma älskar så mycket att vakta hans.
sömn, sjunga visor för honom, föra ut honom på promenad,
då vädret är vackert, och bära honom på armen, att hon
inte får tid till att sköta sig själv. Kort sagt, du har stora
världen, jag har mitt barn, vårt barn! Vilket rikt och fullt
liv! O, kära vän, jag väntar dig, du skall se! Men jag
fruktar, att tandsprickningen börjar, och att du skall finna
honom bra skrikig, bra grinig. Ännu har han inte skrikit
mycket, ty jag är alltid till hands. Barnen skrika endast
därför, att de ha behov, som man inte kan gissa, och jag är
alltid på språng efter hans! O, min ängel, hur har inte
mitt hjärta vidgats, medan du gjort ditt trängre genom att
ställa det i världslivets tjänst! Jag väntar dig med en
enslings otålighet. Jag vill veta din tanke om 1’Estorade, som
du vill veta min om Macumer. Skriv till mig från ditt
sista nattkvarter. Mitt folk skall vara våra berömda gäster
till mötes. Kom, Paris drottning, kom till vår stackars
lantgård, där du skall bli älskad!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:28:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tvaunga/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free