- Project Runeberg -  Två unga hustrurs memoarer /
202

(1915) [MARC] [MARC] Author: Honoré de Balzac Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - LIV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

202

erna, jag återkom till villan och lämnade den åter som en
vansinnig. Gaston hade ridit bort klockan sju, men
återkom inte förr än klockan elva, och som genom Saint Clouds
park och Boulogneskogen en halvtimme förslår till att komma
till Paris, är det klart, att han tillbringat tre timmar
därstädes. Han kom triumferande och gav mig en ridpiska
av kautschuk med handtag av guld. Jag hade i fjorton
dagar varit utan ridpiska; min var nött och gammal och
trasig. — »Jaså, det är för den här sakens skull, du torterat
mig?» sade jag och beundrade denna juvels arbete, som i
ändan bar en rökelsedosa. Därpå förstod jag, att denna
present dolde ett nytt bedrägeri; men jag kastade mig
genast om hans hals, inte utan att milt förebrå honom, därför
att han orsakat mig så grymma kval för en dylik småsak.
Han trodde sig vara mycket slug. Jag märkte det på hans
hållning, hans blick, detta slags inre glädje, som man erfar,
då ett bedrägeri lyckas: från vår själ utgår liksom ett sken,
liksom en stråle av vår fyndighet, som återspeglas i våra
drag och frigör sig med kroppens rörelser. I det jag
beundrade denna vackra sak, frågade jag honom i ett ögonblick,
då vi noga betraktade varandra: — »Vem har gjort detta
konstverk?» — »En artist bland mina vänner.» — »Jaså!
Verdier har monterat den», tillade jag och läste namnet på
denna handlande, vilket fanns graverat på ridpiskan.
Gaston har förblivit mycket barnslig, han rodnade. Jag
överhopade honom med smekningar därför att han
blyg-des över att bedraga mig. Jag gjorde mig helt oskyldig,
och han kunde tro, att allt slutat.

25 xnaj.

Klockan sex dagen därpå klädde jag mig i min riddräkt
och kom klockan sju till Verdier, där jag såg flera ridpiskor av
samma modell. Ett biträde igenkände min ridpiska, som
jag visade honom. — »Vi sålde den i går till en ung man»,
sade han. Och på den beskrivning jag gjorde honom av
min skälm till Gaston, fanns intet rum för tvivel längre.
Jag besparar dig den hjärtklappning, som hotade att spränga
mitt bröst, då jag begav mig till Paris och under den korta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:28:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tvaunga/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free