Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lo POLITISKA FÖRHÅLLANDEN, REGERING OCH RIKSDAG.
uppgörandet af sina planer, och att hans egen öfverlägsna
personlighet betydde mera än man i hans nya fädernesland
kanske haft klart för sig. Tsaren blef Sveriges pålitligaste
bundsförvandt*; och krigets bördor blefvo förj Sverige
jemförelsevis föga tryckande.
I strid med sina militäriska rådgifvares åsigter skonade
Karl Johan, så vidt möjligt var, de svenska trupperna under
fälttåget; vapenäran var för honom ej krigets ändamål, såsom
för dem som endast voro krigare af yrket. »Det enda sättet
för kronprinsen», skrifver Trolle-Wachtmeister, »att icke allt
för mycket klandras eller rent af depopulariseras här hemma
för sitt deltagande i kriget mot Napoleon, var att dervid så
mycket som möjligt spara svenskt blod. Hvarje rust- och
rotehållare, som befarade att genom kriget komma i
nödvändighet att rekrytera, och öfver hufvud hvar och en, som tänkte
på omkostnaderna för kriget, erinrade sig den förebråelse,
som med skäl gjordes Gustaf Adolf, att hafva uppoffrat
fäderneslandets söner och tillgångar för en sak, som icke var
fäderneslandets.** –Prinsens infall i Holstein och hans fram-
* Kronprinsen lät stundom sjelf hänföra sig af sitt lynnes häftighet under
denna kritiska period. Karakteristiska i detta afseende äro ett par af
Trolle-Wachtmeister berättade anekdoter. »Då i statsrådet fråga var om expeditionen
till Tyskland, skrifver han, der (i Pommern) ryssarna skulle vara till mötes,
yttrade kronprinsen: Si 1’empereur manque à ses engagements, je fais tout de
suite remettre à la voile les chalouppes canonnières et passer vers la
Fin-iande les vaisseaux de iransport, et nousserons à Petersbourg, la torclie à la main.
Der blef ett jubel bland statsråden vid detta uttryck, och då vi gingo ut,
uppsände Adlerbeth en bön att detta hot blefve verkstäldt, hvilket alla ansågo
ganska verkställbart.» I en annan anteckning heter det: »I Stralsund under
grälet om de utlofvade hjelptrupperna, vid afbidan på hvilka prinsen
rättvisligen icke rörde arméen ur stället, undföll honom en gång utropet: >Ce
polisson d’empereur Alexandre» och längre fram i frasen: »qui a fait tuer son
père.» Flera voro närvarande och bland dem — Suchtelen.»
** Enligt en anteckning af Trolle-Wachtmeister tillhörde i synnerhet
Adlercreutz dem som yrkade att den svenska kontingenten af de allierade härarna
skulle genom ett mera aktivt uppträdande få häfda det svenska krigareryktet.
Särskildt före slaget vid Leipzig, berättar han, »föreföllo grufliga ordvexlingar
mellan kronprinsen och Adlercreutz i hänseende till arméens framryckande,
hvilket den ene yrkade och den andre ville undvika medelst en annan
direktions gifvande åt arméen. Slutligen gick Adlercreutz en gång in till
kronprinsen och med förtviflans häftighet sade honom på sin dåliga franska: »Vet Ni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
