- Project Runeberg -  Anteckningar och minnen / II /
13

(1889) [MARC] [MARC] Author: Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MISSTRÖSTAN OM FÖRENINGEN MED NORGE. I }

»Han tillämnar en revolution! Men hvarmed skall den
verkställas, huru skall den tillgå, då efter vår utgång nu
utur Norge portarna slås igen bakom oss, för att endast
öppnas för regentens person och några regementen till ett
lustläger — om nämligen norrmännen vilja antaga den punkten,
som angår exercitiemöten ? För att hålla i tygeln våra
nykomna medundersåtar, ännu mer för att tillvinna oss bland
dem nya rättigheter, fordras, om vi fullkomligen evakuera
landet, samma ansträngningar med folk och penningar, som
till det krig, vi ännu underhålla. Huru det skall kunna
åstadkommas, inser jag icke.»

»Det förefaller mig som det enda sätt att fästa vid sig
norrmännen samt kunna bereda åt sig tillfälle till en ändring
genom en söndring inom dem sjelfva, vore att kronprinsen
först någon tid qvarstannade i egenskap af vice konung samt
derefter i korta mellanstånd infann sig i landet, hvarjemte
prins Oscar borde fästa sig der på någon längre tid.
Kronprinsens alldeles egna och älskvärda väsen skulle göra ett
högst nyttigt intryck på sinnena, hvaraf vi redan sett
möjligheten på folket i och omkring Fredrikshall; och afbrotten
i hans vistande skulle förhindra vanan att förminska styrkan
af de gifna intrycken. Hans son, uppväxande och danande
sig bland norrmännen, talande redan ett språk, som nästan
är deras, skulle kunna vinna folkets tillgifvenhet och blifva
ansedd som deras . . . Genom ett sådant förhållande skulle
möjligtvis det egentliga norska folket, allmogen, redan genom
vårt vänliga förfarande nog böjdt för oss, kunna till den grad
vinnas af regeringen, att genom en väl uttänkt förändring
vid en riksdag, en seger vunnes på borgarearistokratien samt
på de danska ämbetsmännen af både civil- och militärstånden,
hos hvilka fröet till hatet och oppositionen mot oss finnes.»*

* Frågan att åt den unge prins Oscar uppdraga varfvet att vara vice
konung i Norge hade (enligt dagboksanteckningen 2/n 1814) varit väckt af
kronprinsen, men ej vunnit stöd hos statsrådets ledamöter, hvilka befarade att
den unge prinsen, om hans uppfostran fortsattes i Norge, enligt justitieministern
Gyllenborgs ord, »blefve helt och hållet norrbagge». Trolle-Wachtmeister delade
icke denna farhåga; Kristiania måste alltid förlora på jemförelsen med
Stockholm. »Deremot», skrifver han, »om man kunde hoppas — hvartill anledning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:29:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/twhgminnen/2/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free