Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSKA FRÅGANS LYCKLIGA SLUT 1814. 15
fästningarna, åt hvilket han så lifligt gifvit luft, syntes honom
sjelf mindre befogadt, sedan han erfarit att nya
kommunikationsleder af militärisk vigt öppnats mellan de båda länderna.
Rörande de svenska kommissariernas arbete i Norge har
Trolle-Wachtmeister äfven antecknat, att deras ordförande
Rosenblad gifvit det amplaste loford åt sina medbröder,
Wetterstedt och Wirsén. »Jag förklarar högtidligen, sade
Rosenblad till Brinkman, nu och alltid, att om baron Wetterstedt
och statssekreteraren AVirsén icke varit, så hade vi icke haft
Norge.»
Till det norska folkets skaplynne hade
Trolle-Wacht-meister, såsom vi redan sett, stort förtroende. Om dess
ledande män af 1814 yttrade han sig med aktning. Läsningen
af protokollen från riksförsamlingen på Eidsvold hade, säger
han, öfvertygat honom att bland »dessa norrmän, som vi
anse ofantligt råa», funnes män af förtjenst, som »kunna både
tänka och skrifva.» — Särskildt väntade han sig mycket gagn
för föreningen af det personliga intryck, som kronprinsen
lemnat i den norska hufvudstaden hos dess befolkning. Hans
älskvärda och imponerande väsen hade, säger antecknaren,
efter ögonvittnens utsago gjort »mera än ett par års vis
regering.»*
Den 15 December 1814 har Trolle-AVachtmeister
antecknat i dagboken: »I går öfverlemnade på rikssalen ordföranden
för norska deputationen, sorenskriveren och siste
storthing-s-presidenten Christie, Norges konstitution åt kungen. Det tal,
han dervid höll, vann ett allmänt bifall, och hans okonstlade
samt frimodiga framföringssätt väckte allas uppmärksamhet.
Kungens svar, uppläst af Engeström, tycktes göra heder åt
Wetterstedts penna, men omdömet derom måste uppskjutas,
till dess man får läsa det, ty det framfördes så illa, att det
ej kunde bedömas i ett sammanhang.»
»Det är alltid märkvärdigt att se kronprinsens sätt att
vara med kungen, men vid högtidliga tillfällen gör det i syn-
* Särskildt omnämnes kronprinsens och hans sons hurtiga uppträdande
vid en eldsvåda i Kristiania, hvilket framkallat allmän hänförelse hos den
åskådande massan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
