Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lo POLITISKA FÖRHÅLLANDEN, REGERING OCH RIKSDAG.
minnen från de hvälfningar, under hvilka han mognat till
statsman, mäktade öfvervinna farhågan för stämplingar till
den förra dynastiens förmån. Äfven de anteckningar, vi följa,
bära, såsom vi längre fram skola se, derom vittne.
Prins Gustafs förmyndare, kejsar Alexander, stod under
denna kritiska tid ensam bland det legitimistiska Europas
furstar troget vid Karl Johans sida; och från honom voro inga
intriger till förmån för hans myndling att befara. Det var
äfven tsarens mäktiga ord, som i väsentlig mån bidragit till
den norska frågans lyckliga lösning: på Wienerkongressen
hade han häfdat Sveriges intressen gent emot de
ansträngningar, som gjordes från dansk sida. Alexander,
»verldsfre-dens återställare», var efter Napoleons fall Europas mäktigaste
monark. »Hvad gör icke det, att vara herre öfver 600,000
bajonetter?» heter det i en af Trolle-Wachtmeisters
dagboksanteckningar. Men det tillägges: »Hvad förestår en gång
Europa af detta?» — Såret efter Finlands förlust var ännu hos
svenska män för friskt, för att misstroendet mot Rysslands
sjelfherskare skulle vara utplånadt genom dessa välgerningar.
Ej heller Trolle-Wachtmeister, ehuru en bestämd anhängare
af 1812 års politik, kunde glömma tsarens trolöshet 1808. »Jag
påminner mig, skrifver han, Alexanders uttryck till Wetterstedt,
som å kronprinsens vägnar tackade honom för all hans
omsorg och intresse för Norges förening. Han betygade sin
glädje deröfver och tillade: Cest à présent, que je puis
re-garder un Suédois en face. Il faut effacer de notre mémoire
ces malheureuses années 1808 et 1809. Verkligen böra dessa
åren gifva honom ämne för skam, liksom 1814 ger oss ämne
till erkänsla.»
I en annan dagboksanteckning anföres ett yttrande af
Kristian Fredrik, den konung af Norge, på hvars regering
Alexander så kraftigt bidrog att göra slut. Kristian Fredrik
säges om Kielerfreden hafva yttrat till en svensk man: »Jag
ser deruti icke annat än att Ryssland, derföre att det bedragit
er och frånröfvat er Finland, nu bedrog oss och hjelpte er
att eröfra Norge från oss.» — »Dessa få ord, tillägger
antecknaren, innefatta grunderna till vårt, Rysslands och Danmarks
senaste inbördes förhållande. Jag undrar, om historien en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
