Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lo POLITISKA FÖRHÅLLANDEN, REGERING OCH RIKSDAG.
måste, ty bönderna, som väl egentligen hafva samma intresse,
låta dock i sin okunnighet leda sig af regeringen. Presterna,
i bekymmer för sina privilegier, sluta sig tätt till regleringen,
och borgarna äro rakt emot åkerbrukets försvarare.
Kronprinsen skulle fått flera än adeln att vara ond på och kanske
fått höra allvarsammare tal, om ofrälse jordegande
ståndspersoner haft säte och stämma vid riksdagen. Presterna voro
likväl denna gången nära att med styrka göra gemensam sak
med adeln, då det oförsynta anfallet på deras privilegier*,
som gjordes från bondeståndet, afhöll dem derifrån. De må
vara aldrig så kloka, så, när ordet privilegier nämnes, flyga
hufvudena bort och bara perukerna stå qvar. Så skedde nu, och
de vördiga fäderna närmade sig till borgarna för att hafva stöd.»
D. 14 Juli.
»Ibland de flera händelser, som gifva stämpel åt
ständernas förhållande och regeringens uppmärksamhet, bör man ej
glömma den angående framlidna änkedrottningens brudgåfva,
hvars belopp, sådan den efter giftermålskontraktet var
förskrifver utgjorde hennes enskilda egendom samt således en
tillgång i boet för hennes arfvingar, nämligen Gustaf Adolf
eller, efter hans afstående, hans barn. Då frågan om dessa
medels utbetalande förevar i statsutskottet, blef der beslutet:
1:0 att dessa penningar icke kunde vägras Gustaf Adolfs barn,
men 2:0 att de skulle beräknas i svenskt banko, (de voro
för-skrifna i hamburger-banko), 3:0 att de, liksom förra
konungahusets öfriga kapital icke finge lyftas, men blott räntorna
årligen af banken utbetalas, och 4:0 att, som ständerna, då de
1809 bestämde underhållssumman till förra kungahuset, icke
räknat på denna nu yppade tillgång, och emedan gustavianska
familjen hade tillräckligt af det redan anslagna underhållet,
af den årliga underhållssumman skulle afkortas så mycket,
som svarade emot den nya tillgången.»**
* Riksdagsmannen Lars Larsson föreslog att presterskapets rätt att erhålla
»likstol» skulle försvinna; Peter Jansson, som häri instämde, yrkade ytterligare
bl. a. att presterskapet skulle sjelfva underhålla sina boställen. Äfven på
riddarhuset väcktes af lagman Olivecreutz ett förslag med afseende på sättet för
presterskapets aflöning, som ansågs stridande mot privilegierna.
** Se Statsutskottets betänkande d. 30 Juni 1815, i Bill. t. Rst. prot. V:
175 o- f-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
