Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 POLITISKA FÖRHÅLLANDEN.. REGERING OCH RIKSDAG.
tillstyrkande var icke sammanhang, det var icke heller i
behörig form, emedan uti regeringsformen förekommer
ingenting om décharge, hvilken anses inbegripen deruti att
konstitutionsutskottet ej funnit sig ega anledning till
anmärkningar. Uti utskottet hade Jacques Cederström (som nu skiljt
sig från Silfverstolparna) samt professor Rosenschöld varit af
särskild mening och högtidligen anklagat statsrådet för dess
åtgärder i flera afseenden. De yrkade, att deras yttranden
skulle medfölja utskottets betänkande, hvilket — och med
rätta — blef afslaget. Då nu detta ärende i ståndet
förekom (d. 17 Juli), tillkännagåfvo Rosenschöld och Cederström,
att de varit af särskild mening. Påhlman anföll skarpt
utskottets betänkande och gjorde äfven anmärkning å
plurali-tetens vägran att låta de skiljaktiga ledamöternas yttrande
medfölja. I denna senare omständighet blef han icke
understödd, men deremot talades det med allmän häftighet och
missnöje emot konstitutionsutskottets hemställning. Detta var
ett ämne, som icke kunde blifva förmål för öfverläggning, ty
betänkandet skulle enligt konstitutionen endast vara ett
tillkännagifvande, som icke var pröfning underkastadt; men
landtmarskalken gaf sjelf en slags anledning till denna oformlighet,
derigenom att han gjorde proposition till bifall på
betänkandet, hvilket var alldeles obehörigt, då det hvarken kunde ske
bifall eller afslag. Efter åtskilliga utfall emot utskottet,
deruti baron Stael von Holstein med värma deltog, yrkades
proposition till återremiss af betänkandet; detta kunde
landtmarskalken icke annat än vägra. Alen deröfver skulle, efter
riksdagsordningen, konstitutionsutskottet höras, för att
afgöra om ståndet eller landtmarskalken hade rätt. Dervid
hvilar nu denna sak. Konstitutionsutskottets svar
kommer naturligtvis att gifva sanktion åt landtmarskalkens
åtgärd..) *
tagen, och att i alla ärenden, som röra allmänna hushållningen, sådana
underrättelser måtte allmänheten meddelas, hvarigenom alla må kunna af
näringsförmånerna sig lika begagna.»
* Se R. o. Ad. prot. V: 757, 764. I debatten deltogo enligt protokollet,
utom de i texten nämnda, friherrarna L. A. Mannerheim och R. Cederström samt
K. Flach; men deremot förekommer icke i protokollet något yttrande af Påhlman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
