Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 I 8 TRYCKFRIHETS- OCH HÖGMÅL 1815 — 1817.
En dylik grundolikhet i uppfattningen af lagens
tillämpning mellan dess handhafvare visade sig ej blott rörande
pressalster af politisk eller personlig förgriplighet. Den röjde
sig äfven i frågan om den litterära tvist mellan
Upsala-fos-foristerna och Svenska Akademien, som vid denna tid lifligt
upprörde sinnena. Någon ämbetsåtgärd af justitiekanslern
påkallades icke; men hans uttalanden i dagboken vittna om hans
åsigt i frågans rättsliga sida. Innan vi ur anteckningarna
meddela hvad som rör den Grewesmöhlenska fejden och andra
tryckfrihets- och högmål, må några utdrag rörande den
litterära striden här finna sin plats. De ega derjemte sitt intresse
såsom upplysande antecknarens ståndpunkt i tvisten mellan
nya och gamla skolan.
Trolle-Wachtmeister egde, såsom vi sett af anteckningarna
från ungdoms- och studie-åren, en ganska omfattande vitter
bildning, så väl inom äldre som nyare litteratur. Om den,
såsom flertalet af samtida likars, från början var öfvervägande
fransk, så hade hans vetenskapliga studier, hans resa i
Tyskland och personliga beröring med många af dess utmärktaste
män öppnat hans ögon äfven för den tyska litteraturen.
Det intima umgänge, hvari han under denna period af
sitt lif stod till den lärde och spirituelle K. G. v. Brinkman,
då ännu mera känd som tysk än som svensk författare, torde
väl ock härtill hafva bidragit. Till den tyska nyromantikens
unga apostlar i Upsala stod han deremot i intet personligt
förhållande. »Fosforister» och »Göter» betraktades af honom,
så väl som af flertalet samtida i hans ställning, såsom ett slags
litterära sekter, åt hvilkas ungdomliga tvister och öfverdrifter
man ansåg det föga löna mödan att egna uppmärksamhet.
Han såg den litterära kontroversen, så att säga, uppifrån; och
det måste erkännas att han kunde göra det ej blott från
samhällets höjder, utan ock från litteraturens och den allmänna
bildningens.
Minst behagade honom »göterna» med sin yfverborna
nordiska kraft. »Om nordiska kraften, heter det i en
dagboksanteckning från 1816, vore så stark som nordiska högfärden
och nordiska skrytet, så vore det ingen nöd med oss här i
björnlandet. Sedan några excentriska tyskar nu genom rikt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
