- Project Runeberg -  Anteckningar och minnen / II /
94

(1889) [MARC] [MARC] Author: Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

94 TRYCKFRIHETS■ OCH HÖGMÅL 181S—1817.

Från sitt besök i ungdomsåren på M:me de Staëls Coppet
kände Trolle-Wachtmeister Corinnes och Delphines snillrika
författarinna. Der och hvar framskymta i hans anteckningar
minnen från hennes vistelse i Stockholm 1812 och 1813.
Hennes mission var såsom kändt är, politisk; men den
litterära verlden i Stockholm och Upsala kunde ej förblifva
oberörd af hennes besök der, just vid tidpunkten af den litterära
brytningens början. Det låg i sakens natur, att författarinnan
till den berömda boken »De 1’Allemagne» skulle helsas med
jubel af den tyska litteraturens unga beundrare i Sverige,
liksom att det äldre slägtet bland Sveriges vittra män, för hvilka
Tysklands literatur var en »terra incognita», mindre skulle
känna sig dragna till henne. Sjelf stod hon naturligtvis utanför
den litterära tvisten i Sverige: gerna mottog hon de unga
fosforisternas hyllning, men var ej mindre angelägen att göra
bekantskap med Leopold, Sveriges ännu erkändt främste
författare. Denne undvek dock i det längsta, så vidt som
höflig-heten tillät, att komma i beröring med den snillrika
främlingen*, och Blom följde, enligt en anteckning af
Trolle-Wacht-meister, Leopolds exempel. Anledningen var, säger
antecknaren, »dels fruktan att röja ovanan att tala franska, dels önskan
att undvika dispyter med henne och »den galna tysken»,
såsom de kallade Schlegel, hvilken gynnade den nya skolan,
hos oss representerad af de s. k. fosforisterna. I tyska språket
voro de ännu mindre hemma än i det franska.»

»Så mycket ifrigare slöt sig till henne, fortsätter
antecknaren, den nya skolan, anförd af Atterbom, hvilken, liksom
de öfriga, var mäktig tyska språket. Hon och i synnerhet
Schlegel mottogos med jubel i Upsala. Löjligheter blandade
sig i den entusiastiska hyllningen. Så t. ex. i ett
helsnings-poem kallades hon —

»Schlegels dråpliga vän,
du härliga Stael von Holstein.»

Med tillhjelp af sin vän hade hon tagit temligen reda på
innehållet; men stannade vid ordet dråplig, hvars uttydning
hon begärde af den då inträdande Brinkman. Han, skämtande

* Se härom Schinkel, Minnen, VII: 76.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:29:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/twhgminnen/2/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free