- Project Runeberg -  Anteckningar och minnen / II /
119

(1889) [MARC] [MARC] Author: Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GREWESMÖHLENS LANDSFÖRVISNING. i i q

pcdition, och som således icke gått igenom statsrådet.
Grewesmöhlens benådande skulle icke hafva gjort, på långt när,
det vidriga intryck på allmänheten som detta gäckeri med
lagarnas helgd, för hvilket öfverståthållare-ämbetet, som
begått en olaglighet i stöd af en icke kontrasignerad befallning,
kunde fordras till ansvar. Märkvärdigt nog, att konungen i
Sverige och Norge anser sig hafva skickat den person i
landsflykt, som han skickar till Norge!»*

Om än den Grewesmöhlenska fejden var det
långvarigaste af de tryckfrihetsmål, som föranledde myndigheternas
ingripande, så saknades dock i de täta anklagelser för
högmålsbrott, hvilka derefter följde, icke exempel på frågor rörande
tryckfrihetens missbruk. I högmålen, så väl som i
tryckfrihetsmålen, måste justitiekanslern vara på sin vakt såsom
lagarnas väktare; och hans ställning medförde, såsom vi skola

se af hans egen berättelse, ej sällan svårigheter och obehag.

*



P.evolutionsmännen af 1809 och i synnerhet deras främste
man, Adlersparre, hyste, såsom vi sett, länge farhågor för det
gustavianska partiets stämplingar — farhågor, som stundom
syntes öfvergå till skuggrädsla. Förklarliga nog straxt efter
revolutionen, visade de sig snart ogrundade; och efter prinsens
af Ponte-Corvo val till Sveriges tronföljare, är det endast sällan
som man från 1809 års män förnimmer uttalanden i detta syfte.
Det visade sig, att Sverige icke hade någon anledning att
med saknad vända sina blickar till den förra dynastien: under
sin nye ledare hade det återtagit den aktade ställning bland
Europas makter, som det syntes hafva förlorat; hans
statskonst hade ingifvit äfven legitimitetens förkämpar, som efter
1815 beherskade Europa, aktning och erkännande. Gusta-

* Brinkman, som i bref till Trolle-Wachtmeister (,a/7 1S16) berättar
Grewesmöhlens afresa »efter en afskedsmåltid på Liljeholmen med sina återstående
vännerj, gör samma anmärkning med afseende på landsförvisningen till Norge
och tillägger spetsigt: »Får en kungens undersåte smäda på norska, men ej på
svenska? Smickrande är det emellertid för oss, att den svenska äran tyckes
vara något helt annat än den norska.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:29:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/twhgminnen/2/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free