Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Otium cum dignitate.
et Lindsfeltska målet blef det sista af de högmål, som
år 1817 gjort justitiekanslerns ämbetsverksamhet mer än
vanligt obehaglig. I slutet af Maj begärde han
definitivt sitt afsked, hvilket beviljades den 3 Juni. Samma
1 dag utnämndes han till »en af rikets herrar»,
innehafvare af rikets högsta värdighet, hvilken medförde excellenstiteln.
Den 37-årige excellensen uppvaktades efter
afskedstagan-det af sina underlydande i justitierevisionen, anförda af äldste
revisionssekreteraren, den från den Grewesmöhlenska striden
och 1815 års riksdag oss väl bekante baron Ludvig Johansson
Boije. Denne man såg i den afgångne justitiekanslern en
personlig välgörare och var honom uppriktigt tacksam för
hans ingripande i den Grewesmöhlenska skandalfejden. Nu
betygade han i det afskedstal, han å sina ämbetsbröders
vägnar höll till den afgående chefen, att »ingen chef varit mera
älskad af sin kår» och att »den myndighet han utöfvat aldrig
varit någon annan än öfvertygelsens», samt uttalade en liflig
önskan om hans återvändande i statens tjenst. »Måtte Eders
Excellens erinra sig, heter det i utkastet till Boijes bland
Trolle-Wachtmeisters papper befintliga afskedstal, att den dygdige,
den store man, hvars föresyn Eders Excellens så allvarligt,
så lyckligt följt, att Daguesseau två gånger lemnade, två
gånger återgick till statsärenden.»*
* Detta yttrande om Daguesseau lärer vid afskedsuppvaktningen hafva
uteslutits på begäran af några af Boijes yngre kamrater, af farhåga att det skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
