- Project Runeberg -  Anteckningar och minnen / II /
219

(1889) [MARC] [MARC] Author: Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

cru se a’stolpeska målet 1838-

Med iakttagande af ett redligt handlingssätt kan ett
öfver-iladt steg utfalla alldeles oskadligt, då deremot en åtgärd, till
sin grund måhända rättmätig, kan medföra oberäkneligt ondt,
ifall man låter hänföra sig att vilja nå målet på vägar, som
äro motbjudande för det redliga sinnet.»

»Nu är det så stäldt, att ingenstädes, der en lössläppt
yttranderätt finnes, kan den anfallas strafflöst utan på den
väg och med de vapen, som lagen bestämmer, och der man
har att vänta understöd af den sansade opinionen. Bakom
denna opinion stå illviljans och förändringsraseriets djupa
leder; och de hafva nog takt att icke sätta sig i rörelse, förrän
de kunna påräkna den sansade mängdens — ej medverkan
men neutralitet. Då, när detta inträffar, inbryta de. Sådana
olyckliga reaktionstillfällen skola framkallas af ett förfarande,
stämpladt af de lyten, som jag angifvit vid de juridiska
re-pressions-medlens användande. Dessa reaktionsförsök må vara
så lätt kufvade som helst, så när de återkomma, äro de dock
som sjukdomsfall, hvilka efter hand minera konstitutionen.»

»Huru har Crusenstolpeska saken framgått ända från sin
upprinnelse?»

»En yngre officer befordras framför en äldre: det var
konungens obestridliga rätt. Men pressens lika obestridliga
rätt var det ock att relevera det faktum, att Fleming var
yngre officer än Anckarsvärd. Det skedde ock; men hvem
brydde sig väl derom, utom den handfull individer, som
intresserade sig för personerna? Hvem utom tidningarna, som
äro snåla på hvarje rad till spaltfyllnad, var nog narraktig att
vilja lägga sig deruti? Hvem annan hade ens tänkt på denna
tilldragelse några dagar efteråt? Regeringens sak var att
säga till pressen: ’Jag nämner Fleming, det är min rätt —
ni glosar deröfver, det är er rätt; vi äro qvitt .»

»Pour que l’on s’entende, il faut que chacun soit dans
son droit, har fru Stael en gång sagt.»

»Men den handske, som tidningarna utkastat, upptogs och
man riposterade. Detta skedde på ett sätt, som förde
allmänheten på tanken, att man riktade ett anfall mot pressens
— d. v. s. mot allmänna uppmärksamhetens — behörighet att
taga notis af hvad som förelupit. Principfrågan skymtade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:29:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/twhgminnen/2/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free