Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de grå, de hvita och de röda. kronprinsen karl. 243
uppvuxet under de 30 åren, som jag varit frånvarande, och
som derför är mig okändt. Mina anhöriga, mina här
återstående gamla vänner, Berzelius, Brinkman, Poppius, med ett
ord, de som utgöra mitt dagliga och förtroliga umgänge, äro
alla rent hvita. På riddarhuset öppnar jag ej munnen,
inneslutande mig der, såsom öfverallt, i rollen af hvad man kallar
en »inquisitive traveller»; och — ändå är jag icke blott svart,
utan röd med röda mössan!»
Vid ett företräde hos kronprinsen Karl — han hade
önskat Trolle-Wachtmeisters bemedling i en honom enskildt
rörande angelägenhet — begagnade denne tillfället att klargöra
sin politiska ställning och tala några varningens ord till den
unge furste, som den konservativa riddarhusfraktionen —
samtiden nämnde den »junkerpartiet» — ansåg såsom sitt stöd.
Om detta samtal heter det i dagboken: »Jag iakttog tillfället
att säga honom åtskilligt om de ultrakonservativas syfte, om
nödvändigheten att ej synas imponerad af dem, att ej med
något ord eller med någon courtoisie smeka dem eller, hvad
som vore det värsta, synas ångra hvad som förut skett,
hvilket skulle anses blott såsom svaghet . . . Jag gjorde honom
uppmärksam på, huru konungens roll efter min tanke borde
vara: att med lugn och värdig kontenans taga emot alla
afslag och vädja till nästa riksdag . . . Då skall ofelbart en
stark reaktion inträffa mot det parti, som nu har bemäktigat
sig väldet; och för denna reaktion skall konungen kunna stå
såsom ledare, om han nämligen bibehållit det förtroende hos
de liberala och moderata, som man bör hoppas icke blifver
försvagadt. Vidare yttrade jag min önskan och mitt hopp,
att såväl konungen sjelf, som arfvingen till hans tron, ej måtte
glömma, att dynastien är arfvinge till 1809 års revolution,
hvars trådar brusto 1810, då den yttre politikens yttringar
togo regentens hela uppmärksamhet och verksamhet i anspråk.
Men nu måste de åter sammanknytas, hvilket vi ock med
glädje sett konungen åsyfta genom sin strax tagna riktning
på framåtskridandets bana.» — —
»Alltsammans åhördes med lifligt deltagande och utan
missnöje. Den unge mannen röjde allvar och eftersinnande; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
