Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
orre. Jag satte i min hatt lians utåtböjda, svarta
stjärtfjädrar.
Sedan vi vederbörligen tackat den lille pojken och
gif-vit honom en slant, gingo vi upp på den jämna öfversta
terrassen. Där låg kullen midt i ett busksnår. Jag sköt två
stycken, en till höger, och en till venster, då de flögo upp
vid Dons stånd. Vid knallen kilade en hare fram,
hvilken skuttade af åt höger, men jag handterade mitt
bak-laddningsgevär så fermt jag kunde, lyckades få in en ny
patron och fällde haren, innan han kom ur håll för mig.
Nu spridde sig den stora kullen, hvilken i själfva
verket bestod af två eller tre förenade sådana, öfver den
ljungbeväxta backsluttningen, och vi fingo en god jagt.
Med hjälp af den förträffliga hunden Don sköt jag dem
en och en eller parvis, och fick så åtta till i väskan. Och
just som solen gick ned, flög ur en fuktig skogsremsa upp
en stor morkulla, tyst som en hök på rof. Jag sköt ett
slängskott; röken fyllde luften framför mig, men när jag
kom ut ur skogen, stod »Don)) på öppna fältet, och då jag
gick fram, låg m orkull an död framför honom. En väldig
krabat var hon i en amerikanares ögon med sina långa,
spetsiga vingar och en kroppsvigt af inemot ett skålpund.
Men se, våra amerikanska morkullor! Små äro de, det är
sant, men ingenting går upp mot den muntra klang,
liknande silfverne slädbjällrors, med hvilken våra rödbruna
skönheter i medlet af Oktober svinga sig upp i luften från
Nya Englands albuskar.
Yid skymningens inbrott gingo Josef och jag hemåt
på den slingrande stigen öfver bergkammen — uttröttade
och smutsiga, men friska och lyckliga. Remmen på Josefs
jagtväska skar hårdt in i hans axlar, där han stretade
framför mig. Väskan var full och äfven utanpå betäckt
med vildt, som dinglade ned från banden och från hvarenda
stropp. En hare, en orre, en morkulla och nitton
rapphöns voro dagens byte — den bästa jagt, som jag dittills
haft i Skandinavien.
Den svenska rapphönan är den för hela Europa
gemensamma -— Perdix cinerea. Mina nitton vägde
tillsammans sexton skålpund eller ej fullt fyra femtedels skålpund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
