Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den store konungen var fallen. Men han föll i
segerns stund, en seger, som räddade religionsfriheten för
eder och för mig, för hela världen och för alla tider. Ja,
»Grustaf Adolfs svärd var i sanntng mäktigt som Luthers
penna.» •
Nåväl, när årsdagen af den store svenske
härförar-konuugens död och seger firades — det var den 6
November 1883 — och när Stockholms sångkörer under
sina fanor, åtföljda af
stora folkskaror,
tågade genom den
svenska hufvudstadens
gator och stannade
utanför Riddarholmskyrkan,
i hvars grafkor den
store döde har sin
hviloplats, för att där
af sjunga sånger till
hans ära — då
inträffade den egendomliga
händelsen, att, i strid
med förutvarande bruk
och vanor, den fria
republikens flagga,
flaggstång och örn stuckos
ut från den
amerikanska beskickningens
balkong, och
Nordamerikas stjärnströdda baner vid sidan af Sveriges fana med
det gula korset svajade till ära för vår trosfrihets
kraftigaste kämpe.
Min åtgärd vann bifall öfverallt i Sverige. I)en
prisades både af folket och af pressen. Det måhända bästa
uttryck, som gafs åt det allmänna erkännandet, var en
ledande uppsats i Nya Dagligt Allehanda, en af Stockholms
förnämsta tidningar. Det hette där:
»En särskild hyllning, vacker, men enkel och flärdfri, såsom det
liöfves det land, från hvars härvarande representant, de
nordamerikanska Förenta Staternas sändebud, Mr W. W. Thomas J:r, denna hyllning
CARL XII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
