Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plastik, som jag dittills sett i Stockholm. Yid det tillfälle,
då jag var där, såg jag ett femtiotal personer, som stodo
och beundrade gruppen.
En skön jungfru kade af bergakungen blifvit lockad
bort till bergsbygden. Trollfursten hade förledt jungfrun
att inträda i hans kvälfda sal i bergets sköte. Han
brinner af kärlek till henne och vill göra henne till sin
drottning. Snöbildhuggaren har framställt paret i det ögonblick,
då den gamle bergakungen räcker jungfrun ett skummande
horn fy lidt med glömskans och kärlekens dryck. En
gammal berghexa söker under smekningar öfvertala flickan att
dricka, och bergets varg skubbar inställsamt sitt hufvud mot
hennes sida.
Om jungfrun tömmer trolldrycken, blir följden den,
att hon glömmer bort hem och vänner samt den yttre
världen och dagens ljus, älskar trollkonungen och blir hans
maka. Med händerna korslagda öfver bröstet och ögonen
lyfta mot den himmel, som det mörka hvalfvet hindrar
henne från att se, frågar jungfrun sig själf i tvekande
ångest: »skall jag?»
Enligt sägnen var jungfrun förlorad, när hon tvekade.
Hon drack och blef bergakungens maka.
Skulle icke vi amerikanare kunna taga för god
lärdomen från Sverige och låta vår is och vår snö — af båda
hafva vi fullt upp — hjälpa oss i våra barmhertighetsverk.
I alla våra nordligt belägna städer skulle grupper af
bild-huggeri i snö kunna utställas under vintern, och våra många
prisvärda barmhertighetsverk vinna en välbehöflig ny
inkomstkälla. Yi kunde dock förbättra den svenska
uppfinningen genom att bygga skjulen af is. Snöplastik i ett
ispalats skulle i sanning blifva en nyhet, som sloge an.
Men jag bör ej glömma slädpartierna, hvilka ge lif åt
en vinter i Sverige. Kort efter ett snöfall möttes vid
skym-ningstiden femton slädar på ett torg i midten af
hufvud-staden. Hvarje släde var förspänd med ett par vackra
hästar, och öfver hvarje sådant par var lagdt ett stort hvitt
nät, som på båda sidor nästan gick ned till marken.
Nätets främre sida var fäst vid selarna, och den bakre gick
ända öfver slädskärmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
