Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vandrade mina blickar till den döde, och jag såg nu, att
händerna höllo en miniatyrbild i guld af vår Frälsare, och
att på sidenkudden till venster om hufvudet låg ett stort
grönt kors, prydt med kamelior.
Jag väcktes slutligen upp ur mina drömmerier, då
presten med stark betoning uttalade ett visst ord.
Ögonblickligen blåste alla ut sina ljus, och jag hann släcka mitt
i god tid, liksom om jag hade vetat, hvad meningen var
med det hela. En tjenare hopsamlade de halfbrända
vaxljusen, och presten hann ändtligen till slutet af sitt tal.
Sedan förekom ännu mera sång, delvis låg och afmätt,
högtidlig och tilltalande.
Därefter närmade presten sig intill venstra sidan af
båren och tog bort bilden från de kallnade händer, som
omslöto den. Men ett papper innehållande syndaförlåtelse
sattes i likets högra hand, och ett annat pappersblad med
bilden af Kristus och den heliga Gudsmodem lades på
den dödes panna, till tecken, att han var kristen. Jag
förmodar, att dessa papper betraktas som ett slags
kreditiv-bref för den aflidne ifrån Guds församling här nere till
Gud själf i himmelen och utan tvifvel hafva stor betydelse
i alla rättrogna ryssars uppfattning.
Presten bar en liten aflång glasask, ungefär af ett
saltkars storlek, fylld med ljusgrå jord. Alltjämt
sjungande strödde han en spade af denna jord på den dödes
mun och polisonger, en annan på hans bröst och händer,
samt, sedan ett biträde lyft upp täcket, en tredje på hans
mage. »Af jord är du kommen, jord skall du åter varda.»
Fyra eller fem högre officianter trädde därpå fram i tur
efter hvarandra, och en hvar af dem strödde jord på liket,
mest på bröstet, men ibland på benen; några kastade tre
spadar, andra en spade här och där. Sedan borttogs det
röda täcket från hela kroppen. Jag såg de obegagnade
sulorna på de skor, i hvilka den döde skulle göra sin sista
färd. Jag märkte nu också, att hvad jag tyckt vara den
långa och smala bår, hvarpå liket hvilade, var den undre
delen af en likkista, som stod på en katafalk. Den dödes
fötter och ben lågo i kistan, men den öfriga delen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
