Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var sent på eftermiddagen, då vi gåfvo oss i väg
igen. Nu skulle vi jaga efter de två orrar, som vi
bommat på. Mina vänner gingo för att söka upp den fågel,
som flög åt höger, medan jag knogade uppför sluttningen
efter den, som försvunnit öfver bergshöjden. Kommen
half-vägs upp stannade jag för att hvila ut, och då jag vände
mig om, fick jag se en härlig syn. Långt nedanför mig
sökte Walli, och Oscar gick tätt efter, uppmuntrande sin
unga pointer att avansera. Ett bösshåll framför vid ett
gär-desgårashörn stod Mr Stoddard, med spändt gevär,
uppmärksam och redo. Inom ett ögonblick ser jag, hur fågeln lyfter
under nosen på Walli och flyger rakt i ansigtet på
Stoddard. Denne låter orren passera, men nu synes ett
rökmoln, fågeln faller ner, och Walli rusar fram för att
apportera, innan sent omsider smällen ljuder i mitt öra.
Då vi kommo upp på bergskammen, fann Nero den
fågel, som vi sökte, och jag fick nätt och jämt tid till
ett slängskott, då den försvann öfver krönet. Jag sände
åstad Nero för att söka i dalen bakom, men ett ögonblick
efteråt stack hans hufvud upp öfver det branta krönet med
orren i de röda käftarna.
Yi påträffade icke något mera vildt den dagen, men
voro nöjda med hvad vi fått. Tre tjädrar och tio orrar,
allt tillsammans vägande öfver två och ett halft pund,
kastades på jagtvagnen, och med våra hundar inbäddade i det
varma höet bakom oss åkte vi i rask fart hemåt öfver
half-annan mil.
Oscar och jag höllo vid hans beqvämt inrättade landtgård,
Lindås. Där utbytte vi i hast våra jagtkavajer mot frack
och hvit halsduk, och foro vidare till Bryngelsnäs, mr
Stod-dards förtjusande och gästvänliga hem, och slutade dagen
på ett mycket angenämt sätt genom att deltaga i den stora
middag, som vår treflige jagtkamrat gaf till vår ära.
Den dagen, liksom ofta annars ute på marken och
hemma hos mig, kom den tanken för mig: »Hvarför icke
införa tjäder och orre till Förenta Staterna?» Jag känner
nämligen ingen bland gamla världens fågelarter, som skulle
så lätt och med så stor förmån för oss låta acklimatisera
sig i vårt land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
