Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPITEL XXXV.
MIDDAGAR OCH BALER.
Wn enkel, hjärtlig*, patriarkalisk gästfrihet
genom-går nmgängeslifvet i norden, i förening med en
Ä ande af manlighet, som påminner om vikingarnes
hjältebragder.
Om ni besöker en stad i Sverige, blir ni
genast välkommen i mångens hem och härd, och så varma
äro värdarnes helsningar, så många vänligheter säga de,
och så artigt tacka de för den heder, som ni gör deras
hns genom att infinna eder där, att ni med ens känner
er fullt hemmastadd och glömmer, att ni är »en främling
i ett främmande land».
Utan tvifvel skall den siratlighet, som herrarne
ådagalägga vid sina helsningar, hos eder uppväcka både beundran
och afund. Den artige svensken tager värdinnans utsträckta
hand i sin, sluter ihop hälarna med en smäll, som en
kavallerist, och bugar sig djupt; därpå återtager han sin raka
militäriska hållning, stiger ett stycke åt sidan, slår hälarna
tillsammans igen och bugar sig än en gång djupt öfver
den lilla hand, som han håller i sin, samt för den till
sina läppar.
Fruntimmer från det gamla modets tider och unga
damer i gammalmodiga landsbygder niga ännu. I deras
sätt att niga röjer sig en behaglig värdighet, som erinrar
oss om menuetten och andra höfviska dansar i våra
mormödrars tid. Min första erfarenhet af nigandet
var en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
