Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yid slutet af middagen bör ni föreslå värdens och
värdinnans skål i ett tal, så nätt och vackert, som ni kan
åstadkomma.
Därpå resa sig alla, knäppa ihop händerna och buga
sig ännu en gång rundt omkring bordet. Sedan tager en
hvar värdinnan och värden i hand och tackar helt enkelt
med orden: »Tack för maten.» Värden svarar: »Väl
bekommet.» Några dagar efteråt, då ni gör visit hos
värdfolket, är det första, som ni säger: »Tack för sist.»
När man är på bjudning hos en svensk familj, kan
man svårligen tro, att icke Sverige är ett land, som vältrar
sig i rikedomar. Men svenskarne äro lika stolta, som
gästvänliga, och ehuru de lefva enkelt i det hvardagliga,
så undfägna de eder gärna, i fall ni blir bjuden till
middag, med ett slöseri, som är ej mindre öfverdådigt än
älskvärdt.
Vid middagar Den familleD är det en vacker nordisk
sed att låta det yngsta af barnen, som kan tala, läsa
bordsbönen. Den ljuslockiga småttingen står vid fars och mors
sida, och alla böja sina hufvud, medan barnet med klar
och behaglig röst framsäger en vers, i hvilken man beder
Gud att välsigna maten. När måltiden är slut, står samma
lilla barn upp igen och tackar Gud för maten.
Hos de fattiga kan måltiden bestå endast af sill och
potatis eller måhända i någon tarflig koja af välling eller
gröt, men ingenstädes frambäras till alla goda gåfvors
gif-vare mera fromma tacksägelser för hans godhet.
När det i en familj finnes tre eller fyra småbarn,
pläga de stundom tura om, så att en hvar har sin dag
för att läsa till och från bordet, och den, som har turen,
känner sig stolt däröfver.
När ett stort middagssällskap är bjudet eller en
främling gästar familjen, plägar dock den ifrågavarande seden
få hvila, såsom varande allt för svensk och enkel. Enkel
är den nog, men ej dess mindre vacker. Först sedan man
flere år vistats bland svenskarne, lärt sig tala deras språk och
vunnit deras förtroende, kan man till sist blifva ansedd
såsom en inföding och få bevittna många vackra bruk i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
