- Project Runeberg -  Från slott till koja. Minnen från en flerårig vistelse i Sverige /
436

(1893) [MARC] Author: William W., Jr. Thomas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

efterträda de h varandra i besittningen och nyttj anderätten
till de olika trakterna i ett kretslopp, hvilket är lika
regelbundet som solens och går i samma riktning.

Jag är så godt som säker på, att korna veta, hvar
rågångarna löpa fram och på pricken känna, hvilken ögrupp
som tillhör deras husbonde, ty de simma lika ledigt som
själar omkring från klippa till klippa, afgnagande det
sparsamma gräset, och jag har aldrig ännu sett en ko bortkörd
eller tillropad på ett sätt, som kunnat antyda, att hon icke
befann sig på rätt skär.

Mot aftonen komma alla nötkreaturen simmande hem
till Långviksskär, lyftande hornen i vädret och otåligt
piskande vattnet med svansen. De tycktes mig alltid vara
grymma odjur från djupet, hvilka hotade vår fredliga ö
med ett fruktansvärdt fiendtligt anfall. Det var en verklig
lättnad, när de, glatta och drypande af vatten, kommo upp
på stranden, och jag i dem kunde igenkänna gamla vänner.

En hvar af öflockens tre delar har sina särskilda
förmåner; en lämpar sig bäst för jagt, en annan för fiske,
den tredje för bete, men genom den regelbundna
omvex-lingen blifva alla företräden lika fördelade. Oboarne ega
också gemensamt vissa rättigheter i fråga om fiske,
jordbruk och bete, ehuru jag aldrig kunnat riktigt begripa,
hvar de enskilda rättigheterna slutade och de samfällda
be-gynte. Ett är jag dock säker på, nämligen att jag aldrig
sett en koloni, där så mycket varit gemensamt, som hos dessa
öboar, eller där så litet kif eller slitningar förekommit. I
själfva verket fanns där icke någon tvist eller stridighet af
hvad slag som helst, ingen afund och intet groll. Den
enda känsla, som i någon mån närmade sig till antagonism,
var, att, när helst Sjöblom eller Carlson begick något litet
misstag i fråga om jagt eller fiske, familjen Oman städse i
all beskedlighet gjorde sig lustig däröfver, ty Ömans voro
barnfödda på ön, men Sjöblom och Carlson voro »utbölingar»
och hade gift sig in där med de öflickor, som de tagit till
äkta, och naturligtvis föll det af sig själft, så tänkte man
hos Ömans, att ingen utböling, huru förträfflig han än månde
vara, kunde ega lika stor kännedom om fiskar och fåglar,
som de därtill födda och uppfödda, och Ömans hade allt rätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:29:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/twwslott/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free