Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
båten eller vandrade omkring ön, och lian talade om
skärgården, himmelen och fåglarnes flygt, alldeles som om han
sett allt, och det var visst ej förr än vid mitt tredje
besök på ön som jag upptäckte, och det endast af en
händelse, att den stackars Carl Johan var blind.
Den gode mannen var dock alltid glad, alltid solsken,
och han arbetade som en hel karl h varen da dag på året
utan att klaga eller knota, gick, som hvar och en af de
andra, öfver de glatta klipporna, som hans fötter kände så
väl till, eller rodde utefter stränderna af den ö, där han
var född, ständigt med denna inåtvända småleende min på
läpparna och i dragen. Hans slägtingar tycktes icke komma
ihåg, att han var blind. De talade aldrig därom, lika litet
som Carl Johan själf, och jag kom också att förgäta det,
utom att, hvar gång jag begaf mig åstad till Långviksskär,
jag tog med mig en liten present, på hvilken den blinde
— det var verkligen rörande att se -— kände visst hundra
gånger, medan han smålog så vänligt och tackade mig.
Öboarne nedsalta största delen af sin strömmingsfångst
i heltunnor, halftunnor och fjärdingar. När hösten
kommer, och den mogna rågen på åkrarna långt inne i landet
är skuren, torkad och tröskad, lastar det goda folket på
Långviksskär sina båtar fulla med salt strömming och
seglar vestvart in i skärgården. Dagen därpå kommer den
lilla flottiljen af fyra eller fem farkoster fram till
Stockholm, men den stannar icke därstädes för att sälja fisk
och köpa råg. Nej, bevars; de sluga öboarne hafva finare
näsa än så. Båtarna gå genom slussen eller segla, om
strömmen icke är för stark, upp under Norrbro och sträcka
färden ut på den stora sjön Mälaren. An nu en dags
lyckosam segling för den lilla flottan mot aftonen till en
be-qväm hamn invid en strand, på hvilken ligger en grupp
bondgårdar, omgifna af bördiga fält, som slutta behagligt
ned mot sjön. Bönderna och öboarne äro trogna vänner.
De hafva varit det i många, många år. De ena taga
skörd af landet, de andra af sjön. Bönderna hafva hållit
utkik efter flottan. Den kommer hvart enda år. De gifva
sina ovänner en hjärtlig välkomsthelsning, och dagen därpå
bytes öfverskottet af skörden från hafvet ut mot öfverskottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
