Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nej det kan jag icke», svarade han; »men jag kan
segla med Herr Ministern öfver till Långviksskär, dit han
skall fara.»
I sanning, jag började blifva känd här i skärgården.
Skepparen Johan Sundberg hade redan alla sina nät
ombord. Då vi landstego, kom större delen af hans familj
ned öfver berget, släpande på spann och lådor med
lifs-förnödenheter, ty de voro på väg att fara till sjös för att
lägga ut strömmingsnot och skulle icke komma tillbaka
förr än dagen därpå.
Snart gungade vi gladt i väg öfver den breda, men
af grund uppfyllda och förrädiska yttre fjärden för en
frisk sydvestbris. Tärnor flögo i stora massor upp från
klipporna, då vi foro förbi. De sköto ryckvis genom
luften med ett hårdt och skärande läte; eller också sväfvade
de öfver en särskild punkt i vattnet med snabbt flaxande
vingar ocb sjönko helt plötsligt som ett lod, med näbben
först, pladask ned i sjön, döko hastigt upp igen och flögo
så bort med en liten fisk i näbben. Detta var den elfte
Maj och tärnorna, likasom ock svärtorna — en stor svart
and med en hvit fläck på hvarje vinge —, hade anländt
söderifrån inom de sista fyra dagarna.
Klockan fem satte skepparen mig i land vid
Långviksskär och for med familj och nät ut på hafvet, och
en och en half timme efteråt kommo flickorna roende
hem från Bunk viken. De förebrådde mig att vara en
förrädare, såsom jag verkligen var; men en dubbel sats
drickspengar framkallade småleenden och nigningar, och de
förklarade, att jag, så ofta jag ville, kunde vara en
förrädare till samma pris.
Morgonen därpå foro vi ut klockan två. Det var
redan ljust, och solen gick upp kl. tre. Det var trefligt
att bada sig i dess strålar. Uppåt viken af bröt en liten
skock alfåglar morgonens stillhet med sina glada läten;
men ej en enda fågel flög till våra vettar, och klockan
fem togo vi upp dem och rodde hem.
Snart återvände båtarna med en vacker fångst
strömming, och under det att alla händer sysslade med att plocka
den glänsande fisken ur näten och lägga den på hällen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
