- Project Runeberg -  Från slott till koja. Minnen från en flerårig vistelse i Sverige /
598

(1893) [MARC] Author: William W., Jr. Thomas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stående i jaktens förstäf, med ryggen mot
fock-staget och lyssnande till vågornas behagliga sorl mot den
framilande bogen, ser jag drömmande kustens panorama
upprulla sig för min blick. Då nu en liten vik öppnar
sig och en grön däld framträder mellan klipporna och,
gömd längst bort i änden af dalen, den svenske
fiskarenian dtbru karens lilla röda stuga visar sin trädöfverskuggade
gafvel, med dess inbjudande hvita fönsterbågar och den
trefiiga trädgården därutanför, föreställer jag mig helt
naturligt, att där, i den undangömda vrån, frid och glädje bo,
och att det irrbloss, som alla menniskor följa efter, men
ingen uppnår, tilläfventyrs där skulle kunna hinnas.

Allt som vi segla längre in i fjorden, blifva dalarna
större. Här, i en gynnande grön dalsänka, ligger emellan
klippväggarna en liten by sammangyttrad, och en stor, mörk,
hafsgående skonare är förankrad i den lilla viken.

Så glida vi framåt mellan den stora Skaftön och
fastlandet, och sedan sticka vi upp i vinden och kila in i den
smala farleden »Strömmarna». Här var strömmen
tillräckligt stark för att rättfärdiga sundets namn, och, liksom
vinden, rakt emot oss. Den klippomslutna rännan var på
sina ställen knappt bredare, än vår båt var lång, men
skeppar Julius Johansson lyckades medelst skicklig manövrering
och raskhet i vändningarna med skot och roder att kryssa
Boråt genom detta »Trångsund».

»Bra gjordt, skeppare!» sade jag, då Johansson släckte
på storskotet, och vi seglade ut i öppen sjö.

»Ja», svarade han, »hon seglar bättre, än jag trodde,
hon skulle göra.» Det kom nämligen fram, att skepparen
just dagen förut fått Dorat från skeppsbyggmästaren. I
dag var det första dagen, som han seglade med skutan.
»Och jag tog det för ett godt varsel», tillade han, »att
första gången, jag seglade med henne fram till bron vid
Lysekil, en herre skulle ropa an mig och taga skutan, till
och med innan jag lade till, och en herre långt bort från
Amerika till.»

Jag blef intresserad för Dorat och öfverfor henne med
mitt bästa nautiska öga. Båtens största längd är trettiotvå fot
och dess bredd midskepps tolf fot. Den ligger fyra fot djupt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:29:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/twwslott/0599.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free