Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den har brutit igenom blockaden. Den har horrat i sank
vår flottas ståtligaste skepp. Vi ega intet, som kan hålla
stånd mot detta fartyg.)) Hvarje sjöstad i norr väntade
med fasa, att denna fruktansvärda förstörare skulle visa sig
på redden.
Jag kommer n^cket väl ihåg, huru nyheten mottogs
i Portland. Huru rådslogo icke våra medborgare! Blef
det icke föreslaget att bygga timmerflottar och sammankedja
dem tvärs för inloppet till hamnen, för att om möjligt
rädda vår härliga sjöstad åt h af ssidan från detta upproriska
vidunders bomber och granater? Under några få korta
timmar var detta rebellernas pansarskepp »hafvets
beher-skare».
Hvad "hände sedan? Innan skymningen inbröt, kom
ett litet sällsamt fartyg ångande in från hafvet. ))Yankee
Doodle’s ostlåda på en flotte)) kallades det hånfullt. Men
det intar sin plats framför våra illa medfarna skepp, och
när dagen gryr, ångar det rätt på Merrimac. Det stora
tornet — ))ostlådan)) — börjar svänga omkring, de väldiga
kanonerna skjutas ut, och de väldiga kulorna hvina, den
ena efter den andra, med förkrossande verkan mot de
kon-federades bepansrade kryssares sidor. Striden var
långvarig, kampen hård, men vid dess slut var rebellernas em
våldsherskare på vågorna — illa tilltygad, redlös och
till-bakaslagen — glad att få draga sig ur striden, för att
aldrig mera visa sig på hafvet.
Ha, allt detta känna vi lika bra, som ABC; men låt
aldrig amerikanarne glömma, att det uppfinningsrika snille,
som uppgjorde planen till och byggde och gaf oss Monitor
— detta till utseendet obetydliga försvarsmedel — hvilken
vid tillfället, näst Grud, räddade vår flotta, vår blockad och
vårt rykte på hafvet — låt oss aldrig glömma, säger jag,
att han, uppfinnaren af Monitor, icke var infödd
amerikanare, utan svensken, John Ericsson, son till en svensk
grufarbetare, född och uppfostrad i en grufarbetares stuga
i gamla Sveriges urskogar.
Amerika skall alltid stå i tacksamhetsskuld till Sverige,
om icke för något annat, för att det gaf oss Ericsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
