- Project Runeberg -  Typografiska föreningen i Stockholm 1846-1926 : minnesskrift med anledning av åttioårsjubileet /
69

(1926) [MARC] [MARC] Author: Nils Wessel - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Före Typografiska föreningen - Gutenbergska stiftelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

För konstförvant, som med döden avgick och som ej var medlem
av Konstförvantskapets sjuk- och begravningshjälpskassa och så
medellös, att sterbhuset saknade tillgångar till begravningskostnaderna,
utbetalade stiftelsen dessa, till ett belopp av högst 20 riksdaler.

Förvaltningen av stiftelsen handhades av sju personer, varav
ordföranden alltid skulle vara en boktryckeripatron och de övriga sex
konstförvanter eller stilgjutare. Valet försiggick medelst omröstning
bland ledamöterna på tryckerierna. Fullmäktige å respektive tryckeri
skulle företaga omröstningen och insända protokoll däröver till
direktionen. Inom de till direktion utsedda sex ledamöterna tillhörande
konstförvantskapet skulle delägarna sedan utse tvenne förvaltare och
en sekreterare. Dessa tre skulle, »i anseende till det trägna och
tidsödande besvär de måste vidkännas», uppbära ett årligt arvode av
15 riksdaler vardera.

Den delägare, som till äventyrs ansåg sig hava skäl till klagomål
mot direktionen, skulle ingiva dessa klagomål till revisorerna.

Stiftelsens medel och värdehandlingar skulle förvaras i en
kassakista, som ordföranden skulle inhysa. Denna kista skulle vara försedd
med tre lås, av olika sammansättning, till vilka ordföranden och de
två förvaltarna hade var sin nyckel. Kassakistan kunde således icke
öppnas vid andra tillfällen, än då alla dessa tre voro närvarande.
Beträffande ordförandens tjänstgöringstid var ingenting bestämt, men
förvaltarna skulle vardera kvarstå vid befattningen i minst tre år.

Angående förvaltningen av stiftelsens medel innehåller reglementet
den bestämmelsen, att förvaltarna bl. a. ägde rätt utlämna lån mot
pant i guld och silver, försett med svensk kontrollstämpel. Förfallna
panter skulle försäljas å stadens auktionskammare och vid denna
auktion måste en av förvaltarna vara närvarande och bevaka stiftelsens
intressen. Vidare hade förvaltarna rätt att utlåna stiftelsens medel mot
4, 5 och 6 procents ränta mot pant av inteckning till och under två
tredjedelar av brandförsäkringsvärdet i egendom inom Stockholms stad.
Kunde pengarna ej förkovras på annat sätt, skulle de »insättas i något
säkert publikt verk». Stiftelsens medel ha så småningom blivit
placerade i inteckningar i stockholmshus. Vid 1925 års slut ägde stiftelsen
sålunda inteckningar i nio egendomar till ett sammanlagt belopp av
kr. 137,544:03.

Reglementet åtföljdes av ordningsregler för resande konstförvanter,
så lydande:

8 69

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:30:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyfis26/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free