Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Typografiska föreningen börjar - Moralisk uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
foga sig i det större; skulle något hjul fela, någon kugge gå sönder,
så inträder rubbning i hela maskineriet; måtte varje människa
betrakta sig såsom en kugge i livets stora maskineri och som sådan, för
det helas bestånd och framåtskridande, samvetsgrant fylla sin plats.
Efter dessa reflexioner kom jag att tänka på Typografiska föreningen;
jag tänkte med beundran och tacksamhet på de män, som varit hennes
upphovsmän och vilka nu snart i ett fjärdedels sekel med uppoffrande
och oegennyttigt nit även varit hennes ledare, med den framgång, att
ett i flera hänseenden lyckligt, för att icke säga lysande resultat vunnits.
Föreningen har gått framåt med stora steg! Hon har förvärvat ett
jämförelsevis betydligt kapital, ett värdefullt bibliotek, och jag är säker
därpå, att hon i moraliskt hänseende inverkat välgörande på många
sina ledamöter. Men — människan är aldrig nöjd — det föll mig i
minnet ett och annat, som kunde vara bättre, som kunde rättas. —
Sverges mest omtyckte författare har i landets mest värderade
tidning framhållit Typografiska föreningens ledamöter såsom, snart sagt,
bildade personer, som föredömen för andra; våra förnämste skalder
hava, tid efter annan, till föreningens ära skrivit verser, framstående
artister bidraga med föredrag vid våra högtidsdagar, och personer
stående på ärans och bildningens höjder, hedra desamma med sin
närvaro. — Äro vi fullt värdiga allt detta?
Det ligger mig om hjärtat att svara ja till denna fråga; men
dessförinnan torde det tillåtas mig att vördsamt få framställa några
anmärkningar, vilka väl förut varit på tal, men som dock äro av den
natur, att det kanske ej skadar om de åter upprepas, för att riktigt
bliva behjärtade, isynnerhet till den förestående högtidsdagen. Den
första anmärkningen gäller föreningens månatliga sammankomster. Jag
har med ledsnad vid flera tillfällen förmärkt, att den ledamot, som
under diskussionen råkar uttala en åsikt, i strid med en annans, förut
yttrad, blir föremål för ett sårande, personligt angrepp. Hos alla
föreningar, alla sällskap, av vad namn och beskaffenhet som helst, vilka
göra anspråk på anseende, tillämpas vid deras sammanträden en viss
parlamentarisk takt; alla, som vilja yttra sig, begära hos ordföranden
ordet och i vederbörlig ordning erhålla det och få, utan att i sin
tankegång genom ett avbrott bliva störda, tala till punkt. Man bör
respektera varandras åsikter; det står ju var och en fritt att genom verkliga
bevis, allt efter sig företeende omständigheter, styrka eller vederlägga
den uttalade åsikten, utan att på ett för det hela störande sätt med
ii 125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
