- Project Runeberg -  Typografiska föreningen i Stockholm 1846-1926 : minnesskrift med anledning av åttioårsjubileet /
134

(1926) [MARC] [MARC] Author: Nils Wessel - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Typografiska föreningen börjar - De månatliga soaréerna - Fronderingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förslag icke kunde antagas av pluraliteten bland ledamöterna, därföre
att det utgjorde en ersättningskostnad för det nöje som endast en del
ledamöter begagnade sig av. — För att slutligen komma till ändan,
framställde ordföranden det förslag, att de som voro för att endast
6 främmande herrar skulle äga tillträde till soaréerna och ingen
avgift av ledamot för dem skulle erläggas borde stiga till höger, och
de som voro för vad hittills varit brukligt skulle stiga till vänster,
vilket så avgjordes att nästan alla övergingo till höger, varav följde
att första frågan blev avgjord; med tillägg att ledamot skulle för såväl
den främmande herre som även för sitt fruntimmer uttaga biljett,
senast soarédagen på middagen, uti föreningens lokal samt vid biljetts
uttagande för fruntimmer erlägga den stadgade avgiften.»

FRONDER1NGAR

Styrelsen skötte Typografiska föreningens angelägenheter på ett ofta
patriarkaliskt sätt, varvid den naturligtvis dock alltid såg på föreningens
bästa och ofta fingo styrelsemedlemmarna ikläda sig personliga
uppoffringar för föreningens räkning. Detta gällde isynnerhet föreningens
ordförande, H. W. Lindström, som hade i uppdrag att vara föreningens
utrikesminister, d. v. s. sköta om föreningens förbindelser utåt. Av de
flesta av föreningens medlemmar var han synnerligen uppskattad, men
det fanns dock en liten hop, som kände sig kallad att frondera mot
ordföranden. Detta tog sig särskilt uttryck vid
decembersammanträdet 1857.

Där debatterades vid tillfället den evinnerliga soaréfrågan och en
av ledamöterna, Hagman, yttrade, att det vid sammanträdena går
alldeles för häftigt till vid frågors avgörande och uttalade därefter sin
dom över styrelsen, vilken han i oförtäckta ordalag beskyllde för
egenmäktigt och godtyckligt behandlande vid och över frågor rörande
föreningen, utan att ledamöternas röst blev hörd. — Ledamoten Brinck
avbröt talaren med erinran att han gått för långt och bad honom
stoppa. — Ordföranden fästade ledamoten Hagmans uppmärksamhet
vid att det oftast hänt att frågor framställts, vilka utan diskussion
antagits, och detta trodde han i sin enfald vara ett bevis på enighet
bland medlemmarna. — Sekreteraren fann Hagmans yttrande i dag
alldeles i motsats med vid föregående sammankomst, där han gjorde
anmärkning över att det vid sammankomsterna pratades alltför mycket

10 134

j

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:30:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyfis26/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free