Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under första kvartsseklet - Biblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1880-talet inträder en minskning, som håller sig fram till 1890-talet,
då åter under några år en höjning inträder, för att efterföljas av en
minskning, som med ett avbrott för storstrejksåret och följande år,
synes ha stabiliserat boklånens antal, ty de hålla sig vid omkring 1
boklån pr år och föreningsmedlem.
Antalet boklån pr låntagare, som under åren 1885—1903 håller
sigvid 8 pr år, har efter 1908 väsentligt ökats och höll sig en del år vid
cirka 12 pr år. 1920 inträder åter en minskning och för närvarande
uppgår boklånens antal till omkring 10 pr år och låntagare.
Höjdrekordet uppnåddes 1911 med 20 boklån pr år och boklånare.
Under första tiden av sin verksamhet sköttes Typografiska föreningens
bibliotek, liksom för övrigt alla bibliotek på den tiden, efter gamla
principer. Biblioteksverksamheten hade den gången icke blivit någon
vetenskap. Den första åtgärden för modernisering skedde år 1872, då
Alexis Löfgren, som då var bibliotekarie, omarbetade katalogen efter
riksbibliotekarien Harald Wieselgrens anvisningar. 1913 företog den
nuvarande bibliotekarien en omläggning av biblioteket i enlighet med
moderna principer, varvid det Browneska systemet infördes.
Under första tiden hölls biblioteket öppet endast under
söndagseftermiddagarna under den tid föreningslokalen var öppen, och ända
till 1895 var biblioteket öppet blott en gång i veckan. Nämnda år
beslöts att hålla öppet två gånger i veckan, måndagar och torsdagar,
med undantag endast för de tre sommarmånaderna.
Under föreningens första tid, eller intill 1858, fick sekreteraren sköta
även bibliotekariesysslan. Det året tillsattes en femte styrelseledamot,
som hade att sköta om bibliotekariebefattningen. Detta förhållande
fortfor ända till 1903, då ombudsmannabefattningen tillsattes och
ombudsmannen sålunda inträdde som femte styrelseledamot. Efter denna
tid deltar bibliotekarien icke i styrelsearbetet.
Bibliotekarier 1846—1926: J. P. Thorssell 1846—58, Johan Lundin
1859—60, J. F. Lindström 1861—70, Alexis Löfgren 1871—73, A. H.
Ekenberg 1874, P. V. Hellgren 1875—84, A. C. Lindberg 1885, P. J. A.
Asplund 1886—89, G. D. Didriksson 1890—93, Hj. Sundström 1894
—96, J. Emil Holmberg 1897—1900, Wilh. Carlsson 1901—03, Alb.
Haagli 1904—26.
Biträdande bibliotekarier: C. A. Dahlström 1871—75, A. H.
Ekenberg 1872—73, L. E. Hallberg 1874, D. Holmberg 1875, A. C. Lindberg
1875—81, C. A. Andersén 1876—80, M. Stenberg 1877—80, C. J. A.
148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
