Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löner och tariffrörelser - Tariffrörelser i århundradets början - Carl Norstedt och hyrespengarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ansåg han förtjäna en närmare undersökning. Han anförde: «Där
fordrar Bladh ersättning av hr Lindh för 20 dagar, då han icke fått
arbeta — och hr Lindh anför 49 dagar, på vilka Bladh icke velat
arbeta, vern har rätt? Är det möjligen sant, att Bladh kunnat så
slarva med 11 månaders arbetstid, att han därav förstört nära två
i lösdriveri och lättja? Eller är det sannare att hr Lindh, sysselsatt
av så mycket arbete, någon gång av vederkvickelser och nöjen, kunnat
så noga följa en arbetare på spåren, att han just funnit honom precis
49 dagar hava försummat sitt arbete. Ännu en gång, vem av parterna
har rätt? Tjänaren, oftast skrämd ifrån att söka upprättelse av en
obillig husbonde, återfordrar här 10 förlorade riksdaler, dem han med
säkerhet påräknat — hans vederpart däremot påstår sig böra ersättas
med 24 rdr 24 sk. för underlätet arbete, men genom ädelmod
efter-skänkes denna fordran, och genom samma ädelmod mister Bladh sin
fordran. Som nu båda parterna förmodligen icke vågat inför hr
ordföranden och societeten anföra osanningar, utan tvärtom tyckas vara
färdiga att vardera bevisa sitt påstående med vittnen, anser jag för
min del angeläget att denna del av målet bleve närmare utrett.
Därigenom torde kanske upplysas, att varken husbondeväldet eller tjänares
sturskhet äro alldeles så överdrivna som allmänna ropet säger dem vara.«
Efter åtskilliga påståenden å ömse sidor avgjordes saken så, att
Lindh åtog sig att till Bladh utbetala 5 rdr, varmed denne förklarade
sig nöjd, och erhöll Bladh föreställning att mot sin patron iakttaga
sina skyldigheter, varefter han fick avträda.
CARL NORSTEDT OCH H Y R E S P E N G A R N A
Det enda tillfälle, då Typografiska föreningen i Stockholm före 1872
haft lönefrågor uppe på dagordningen, inträffade 1858, då på
sammanträdet den 9 september tillkännagavs, att ordföranden mottagit
en anonym skrivelse, vilken på ledamöternas önskan upplästes och
befanns innehålla, dels i allvarlig, dels i skämtsam stil avfattad
hänvisning på boktryckare Carl Norstedts förfarande med avdrag vid
årets böljan av de 4 skillingar riksgälds,*) vilka under det förflutna
året varit beviljade på varje av hans arbetare förtjänt riksdaler.
*) Detta tillägg av 4 skillingar på varje intjänt riksdaler hade 1856 beslutats av
boktryckerisocieteten och sålunda tillämpats ett par års tid, då Norstedt egenmäktigt
indrog dem och därigenom gav ett mindre gott exempel för de övriga boktryckarna.
172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
