Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löner och tariffrörelser - Kampen mot n-beräkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ståenden äga grund eller icke. Det fanns för några år sedan i en här utkommande
facktidning en notis angående de danska typografernas begäran hos principalerna
om införandet av alfabetberäkningen och, om jag ännu minnes rätt, voro också de
ovannämnda skälen därför desamma som nu av den svenska typografen framhållas;
redaktören gjorde dock den anmärkningen, att åtminstone å Stockholms tryckerier
förhållandet mellan n och alfabet såsom beräkningsgrund vore ganska proportionellt.
Detta tillåter jag mig på grund av här lämnade uppgifter och ovannämnda avtryck
från flera av Stockholms tryckeriers stilsorter betvivla, att de ännu äro så överallt,
något som säkert litet var kommer att göra, om man kontrollerar de vid ingången
till salen anslagna avtrycken och beräkningarna av raderna n, alfabet och
uppgifterna om halvfyrkanter. Jag yrkar på alfabetberäkningen, dock icke uteslutande
för att åstadkomma en högre betalning för vårt arbete, utan för att få en rättvisare
grundval för densamma. Nog kan en högre betalning för vårt arbete i allmänhet
med goda skäl begäras, men detta hör ej till den nu föreliggande frågan, utan bör
överlämnas till lokala och ömsesidiga överenskommelser.
J. N. Lindberg, Göteborg: Jag hyser stor aktning för de stockholmstypografer,
vilka utarbetat jämförelserna mellan den nuvarande n-beräkningen och
alfabetberäkningen, varigenom de hava bevisat att den nuvarande beräkningen ej motsvarar
rättvisans fordringar och att alfabetberäkningen är rättvisare. Jag önskar att, om
någon förbättring i beräkningssättet kan åstadkommas, även landsortstypograferna
måtte få del därav. Därför bör av mötet den mening uttalas, att även
landsortsprincipalerna böra antaga alfabetberäkningen.
D. Holmberg: Det här uttalade önskemålet — en rättvisare beräkningsgrund —
är gammalt, och mycket har talats därom, men till något resultat har man ej kommit.
Om alfabetberäkningen infördes och till exempel i Stockholm betaltes trettio öre
och i landsorten tjugofem öre pr tusen typer, så vore, förutom en rättvisare
beräkningsgrund, även en förhöjning införd. Samma beräkningsgrund bör naturligtvis
antagas för hela landet och ej för någon särskild plats. Jag för min del vill förorda
alfabetberäkningen såsom varande den rättvisaste.
J. E. Graf: Första punkten av frågan kan obetingat besvaras med nej. Skälet
därför vet en var. N-beräkningen är orättvis, emedan bokstaven n ej är
medelbokstav i alfabetet. Då bokstaven n är gjuten tjockare än u (vilka bokstäver till
följd av sin form borde vara lika grova), så må det förlåtas oss om vi tro att detta
i första hand skett på boktryckarens beställning, ehuru man ej borde kunna tro så.
Halvfyrkantberäkningen är ej heller rättvis, enär betalningen därigenom bliver lika
för så väl finare som grövre stilsorter av samma kägel. Jag anser att såsom grund
för en ny tariffs upprättande bör alfabetberäkningen antagas och att denna blir
gällande för hela landet. Någon vidare förhöjning i beräkningen än den som
möjligen kan bliva en följd av den förändrade beräkningsgrunden, böra vi nu ej begära,
utan endast i resolutionen uttala oss för en rättvisare grund för beräkningssättet.
— Det vore önskligt om någon av de närvarande landsortstypograferna ville
upplysa oss om, hurudan betalningen är i landsorten.
Wilhelm Åke rbiom från Jönköping: Jag kan upplysa om, att i Jönköping
betalas tjugofem öre pr tusen n jämte tio procent; och, enligt vad jag har mig bekant,
är förhållandet detsamma på de flesta ställena i landsorten.
197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>