Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löner och tariffrörelser - Kampen mot n-beräkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. N. Lindberg, Göteborg: Jag tror att tjugofemöresberäkningen i landsorten är
den vanligaste. Mången boktryckare i landsorten får arbete endast därigenom, att
han gör det för så billigt pris som möjligt, och ofta händer det att han emottager
arbeten till så lågt pris att han, för att kunna utföra dem, måste betala sättaren mindre
för dessa arbeten. Det vore önskligt om detta kunde motverkas, ty det är för det
mesta sättaren som får sitta emellan.
J. Svensson, Gävle: Från den trakt jag är kan jag upplysa, att där betalas
femtio öre pr tusen fyrkanter och femton procent därå såsom hyrespenningar. Att
boktryckarna emottagit arbeten för lågt pris har nog hänt, men i så fall har sättaren
fått sitt ändå. Jag instämmer med dem som förorda alfabetberäkningen, ty denna
är onekligen den rättvisaste.
C. Fr. Malmgren, Stockholm, instämde ifråga om alfabetberäkningen såsom
innebärande mera rättvisa.
Axel Holmgren: Utan att hava något egentligt nytt att lägga till det, som här
förut yttrats i denna fråga, har jag dock ansett mig böra begära ordet för att lämna
ett par förklaringar, belysande en viss del av densamma. Jag har till sagesman en
person, som under den tid, varom här är fråga, vistades i Tyskland, och vars ord
jag tror mig kunna lita på.
Då i Tyskland n-beräkningen en tid varit införd, funno typograferna därstädes,
att bokstaven n var märkbart grövre än u, något som ansågs mera än egendomligt.
På härom hos några av Tysklands stilgjuterifirmor gjord förfrågan erhöll man ett
lika oväntat soin talande svar. Firman Frowitsch & Sohn i Leipzig svarade
nämligen, att hon, så vitt möjligt vore, alltid sökte gå sina kunders önskningar till mötes,
och dessa hade just i förevarande fall varit att få n gjutna grövre än andra
bokstäver, exempelvis u. Saken blev härigenom tydlig nog. Utan att tro, att de svenska
boktryckarna följt sina tyska kollegers exempel, gäller dock det faktum, att stilen
här i Sverge lider av samma fel — i våra ögon — och har samma förtjänst — i våra
principalers — som den tyska, och att de tyska boktryckarna egentligen utfärdade
detta sitt påbud för att sättarna därigenom skulle få mindre betalt för sitt arbete
var och är en »offentlig hemlighet».
Jag har här i Stockholm talat vid en av våra mest framstående typografer och
frågat honom, om han ansåg n vara medelbokstav i vårt alfabet, vilken fråga han
egendomligt nog besvarade med ett nej. »Varför har man då tagit den som
beräkningsbokstav ?» frågade jag. »Emedan», svarade han, »man ansåg den vara mest
lämplig när fyrkantsberäkningen slopades». »Men varför gjutes n grövre än u?»
frågade jag vidare. »Stilens gravyr fordrar det.» Jag tittade vid första lägliga
tillfälle efter hur det förhöll sig med den saken och jag såg sannerligen intet hinder
för att gjuta både a, e, o, u, y med flera bokstäver lika grova.
Av vad jag här yttrat framgår emellertid att beräkningen efter n vilar på lösan
sand och att ingenting kan vara mera rättvist än borttagandet av denna grund för
mätandet av vårt arbete. Alfabetberäkningen tillgodogör oss för vårt arbete, antingen
stilen är fin eller grov och jag får på grund härav förena mig med dem, som
förorda införandet av denna beräkningsnorm.
Jon Borglund förordade även införandet av alfabetberäkning och framlade en
resolution i detta syfte.
198
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
