- Project Runeberg -  Typografiska föreningen i Stockholm 1846-1926 : minnesskrift med anledning av åttioårsjubileet /
232

(1926) [MARC] [MARC] Author: Nils Wessel - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löner och tariffrörelser - Den första maskinsättaretariffen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dagbladet två Linotype-maskiner, enligt uppgift de första på den
europeiska kontinenten.

En av Svenska typografförbundet och Svenska boktryckareföreningen
tillsatt kommitté, bestående av från arbetaresidan G. Didriksson,
Eugén Herlin, C. J. Ohlsson, L. Aug. Mårtensson och Aug.
Westerberg samt från boktryckaresidan J. A. Björklund, Anders Jeurling,
C. Ramström och Helmer Key, framlade den 14 maj 1900 ett
förslag-till tariff för maskinsättning på linotypemaskin, som antogs av
samtliga tidningstryckerier i Stockholm att gälla från 1 juli 1900.

I denna tariff fastställdes att endast utlärda hand sättare eller
mekanisk arbetare, som anställes som maskinskötare, finge användas
som maskinsättare. Av den senare kategorien dock endast en för
varje påbörjat femtal maskiner. Vidare bestämdes, att vid maskins
införande maskinsättaren skulle om möjligt tagas av förut befintlig
personal samt om denna personal inom tre månader därefter behövde
minskas, skulle de äldsta i konditionen äga förmånsrätt att stanna.
Lärotiden bestämdes för maskinsättare till 3 månader, och han skulle
efter denna tid visa, att han kunde sätta 5,000 bokstäver korrigerad
sats i timmen. För provsättning gällde: ren slätsättning å vanlig
spaltbredd efter tryckt manuskript (borgis eller korpus) under 2 timmar.
Maskinsättare ägde rätt att, när han därtill ansåg sig kompetent,
begära nytt provs avläggande för att komma upp i högre lönegrad. För
andra lönegraden fordrades 7,500 och för tredje lönegraden 8,500
bokstäver korrigerad sats pr timme.

Arbetstiden bestämdes till 8 timmar pr dygn med ett däri icke
inberäknat avbrott av minst en halv timme och förlades för aftontidning
mellan tidigast kl. 7 f. m. och senast kl. 8 e. m. samt för morgontidningar
mellan tidigast kl. 7 f. m. och senast kl. 3,30 påföljande dags morgon.

Det fastslogs att allt arbete vid sättmaskin skulle betalas med fast
veckolön och bestämdes under lärotiden för arbete på dagen till 28 kr.
och för de tre lönegraderna till respektive 32, 34 och 36 kronor pr
vecka. Vid arbete på natten bestämdes lönerna: till kl. 1 f. m.
respektive 30, 35, 37 och 39 kr., till kl. 2 f. m. respektive 32, 36, 38 och
40 lcr. samt för arbete till kl. 3,30 f. m. respektive 34, 38, 40 och
42 kr. pr vecka. För övertidsarbete (arbete utöver de ordinarie
arbetstimmarna) då sådant av vederbörande påkallades på dagen eller
kl. 8—12 e. m. betalades med 50 procents förhöjning samt mellan
kl. 12 ocli 7 f. m. med 100 procents förhöjning.

232

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:30:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyfis26/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free