Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löner och tariffrörelser - Tariffrörelsen 1914 och därefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning till detta avtal. Efter det förhandlingarna pågått till långt fram
på kvällen och sedan förlikningsmannen haft upprepade enskilda
överläggningar med vederbörande kommitterade, kunde han slutligen
konstatera att enighet inom båda representationerna vunnits för en
överenskommelse i enlighet med det av honom framlagda förslaget,
med däri under förhandlingarnas gång företagna ändringar och tillägg.
Det antagna förslaget innebar så gott som ett fullständigt
genomdrivande av alla de av förbundet framlagda kraven. De jämkningar,
som i en del fall förekommo, voro till sin natur endast
övergångsbestämmelser.
I semesterfrågan uppnåddes de begärda två veckornas ledighet för
alla som fyllt 20 år, räknat från 1 juli 1917, och en veckas ledighet
för dem som icke fyllt 20 år; för tiden 1 juli 1914 till 1 juli 1917
hälften därav. Semesterbidraget blev emellertid reducerat till 4
procent på minimilönen i stället för de begärda 5 procenten på hela
lönen.
Beträffande arbetstiden förkortades denna omedelbart, i enlighet
med förbundets förslag, för alla som förut haft 54 timmars arbetsvecka
till 51 timmar pr vecka.
Vidare borttogs den av 1910 års skiljedomstol beslutade
decompte-bestämmelsen ur avtalet.
Minimilönerna för civilarbetarna höjdes till samma belopp som förut
voro gällande för arbetare å icke dagliga tidningar och kommo att
bliva: för Stockholm under de tre första åren kr. 28: — samt därefter
kr. 31: —. Härtill kom semestertillägget: under de tre första åren
respektive 0:55 och 1:10 och därefter respektive 0:60 och 1:20.
(Förut hade lönerna utgjort: under de två första åren 26:—, under
de två därpå följande åren 28: — och därefter 30: —.) För de fast
avlönade civilarbetarna utgjorde detta en förhöjning av 3,3 procent.
De väsentligaste förhöjningarna uppnåddes för beräkningsarbetarna.
De erhöllo nämligen omedelbart en förhöjning av 5 öre pr 1,000 och
efter 2 1/2 år ytterligare 2 öre pr 1,000, således en höjning av 7 öre,
den största höjning som i detta hänseende dittills uppnåtts inom yrket.
Tusenpriset höjdes sålunda från 43 till 50 öre eller med för
Stockholms vidkommande 11,6 procent. För vissa orter i landsorten
uppgick höjningen för beräkningsarbetare ända till 25 procent, men
erhöll där icke någon reell betydelse, emedan å dessa ställen
beräkningssystemet var slopat.
275
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
