Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Typograferna och politiken - Föreningen och 1871 års rösträttspetition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. F. Andersson vore för sin enskilda del liknöjd för frågan, men
ansåg att föreningen, såsom korporation betraktad, borde göra något
för att förskaffa arbetaren politisk rösträtt, och yrkade för den skull,
att föreningen skulle godkänna petitionen i huvudsak, dock icke i
formuleringen.
J. A. Lindberg yrkade att föreningen borde instämma i petitionen.
Dahlström instämde i petitionens syfte, om utsträckning av den
allmänna rösträtten till arbetare, men ogillade framställningssättet.
Nordin påpekade det oriktiga uti, att föreningen i dess helhet
biträder denna petition, om för detta beslut endast en ringa pluralitet
skulle erhållas, ty därigenom skulle petitionen tillerkännas ett ännu
mindre värde än man i allmänhet tillmäter dylika handlingar.
Berglund ansåg att föreningen icke bör befatta sig med sådana
frågor som de ifrågavarande. Trodde att om arbetaren även finge
politisk rösträtt han icke skulle använda den, till bevis varpå han
framhöll den kommunala rösträtten, som det hör till undantagen att
någon arbetare begagnar sig av.
Bonnivier gillade H. W. Lindströms förslag till svar å
arbetareföreningens skrivelse och yrkade, att detta förslag måtte få utgöra
ett uttryck av Typografiska föreningens tanke i frågan.
Rosander ville, med avseende på vad ledamoten Berglund yttrat,
fästa uppmärksamheten på, att vid riksdagsmannaval äger varje
röstberättigad endast en röst, till följd varav han trodde att arbetarna skulle
mera intressera sig för dessa val än vad nu är fallet vid kommunalval.
C. F. Lindahl ansåg frågan vara för tidigt väckt, dels därför att
arbetarna i allmänhet ännu så litet intressera sig för allmänna frågor,
att man hade föga utsikt att allmänna rösträtten, även om den
beviljades, av arbetarna komme att begagnas, dels därför att arbetarna
ännu inte vore så självständiga, att de kunde motstå den påtryckning,
som en mindre grannlaga arbetsgivare kunde vilja utöva på sina
arbetare för att dessa skulle rösta efter hans vilja; varför han trodde
att petitionen blev avslagen. Gillade dock petitionens syfte, men
ogillade framställningssättet, samt yrkade att föreningen såsom
förening icke bör taga någon befattning med frågan.
Vid framställd proposition beslöt föreningen att antaga det av H. W.
Lindström framlagda förslaget till svarsadress.
Sedan svarsskrivelsen till arbetareföreningen offentliggjorts i
tidningarna, av vilka särskilt de högersinnade med stor förtjusning av-
297
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
