Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Typograferna och politiken - Föreningen och 1871 års rösträttspetition - Föreningen och de liberala arbetaremötena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tryckte densamma, uppstod på följande möte ny debatt i saken. J. E.
Graf uppträdde nämligen och protesterade mot att skrivelsen införts
i tidningarna, då den i själva verket vore ett politiskt fattigdomsbevis
för Typografiska föreningen. I den följande debatten förklarades
emellertid från styrelsens sida, att saken ej kunnat hemlighållas, ty så
fort arbetareföreningen mottagit skrivelsen vore den en offentlig
handling, som vem som helst hade rätt att avtrycka.*)
Frågan spökade ännu en gång på ett föreningssammanträde. Den
5 maj 1872 ansåg sig H. W. Lindström böra erinra om, hurusom en
ledamot yttrat om Typografiska föreningens svar till arbetareföreningen
i rösträttsfrågan, att han ansåg detsamma vara ett politiskt
fattigdomsbevis för Typografiska föreningen; och upplyste talaren med
anledning härav, att frågan vid dess behandling i riksdagens kamrar
knappt bevärdigats med någon diskussion samt anhöll att få antecknat
till protokollet, att han ansåg detta svar vara ett för framtiden
hedrande beslut och visade att föreningen hyste en självständig tanke
och ej följde vinden för dagen eller lät leda sig av sådana, som vilja
höja sig på arbetarens bekostnad.
Graf, som erkände sig hava fällt ovannämnda yttrande, förklarade
att han ej fann skäl att återtaga detsamma.
FÖRENINGEN OCH DE LIBERALA ARBETAREMÖTENA
Redan 1870 hölls det första «arbetaremötet» i Sverge. Det var ett
antal av, vad man nu för tiden skulle kalla socialt intresserade
personer, som sammankallat detsamma. Några egentliga arbetare funnos
icke bland deltagarna, om man undantager ett par typografer. De
flesta bland de över 300 personerna, som samlats till detta möte,
voro — präster och lärare.
*) Det kan måhända ha sitt intresse att erfara, att den omnämnda petitionen vid
sitt inlämnande till regeringen dels var undertecknad på Stockholms
arbetareförenings 3,600 medlemmars vägnar och dessutom försedd med instämmande från 25
andra föreningar med ett sammanlagt medlemsantal av 10,000 personer. Samtidigt
inkom en liknande petition från Linköpings arbetareförening, i vilken 10 andra
arbetareföreningar instämt, tillsammans över 5,000 personer. I stockholmspetitionen
begärdes att rösträtt skulle tillkomma varje svensk medborgare som fyllt 21 år, med
undantag dock för dem som häftade för oguldna kronoutskylder, tjänstehjon som
saknade eget hushåll, gemenskapen i värvad trupp etc. Linköpingspetitionen var
radikalare, ty i den begärdes valrättens och valbarhetens utsträckande till varje sig
själv försörjande samhällsmedlem.
298
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
