Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Typograferna och politiken - Föreningen och det socialdemokratiska partiet - Typograferna och dagens frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej mäktade genomdriva. Deltagandet i politiken vore nödvändigt för
värnandet av fackorganisationerna, så att dessas handlingsfrihet ej
inskränktes eller kringskars och arbetarna därigenom förlorade sitt
främsta vapen i kampen. Erfarenheten från andra länder visade, att
arbetarna där funnit politiken nödvändig jämsides med
fackföreningsrörelsen. Bifall.
Bland de följande talarna yrkade A. W. Öhman, G. Rydberg, K.
Y. Lövkvist och Nils Sandberg bifall, medan J. E. Graf — som ansåg
»att genom anslutningen ett visst tvång lades på medlemmarna, ett
tvång som kan mera skada än gagna» — C. A. Lindblad och Erik
Andersson yrkade avslag.
Föreningen beslöt därefter att frågan skulle avgöras genom allmän
omröstning och godkände i övrigt styrelsens förslag.
Omröstningen försiggick å föreningens expedition flera dagar under
december månad 1905 och januari månad 1906. Sedan omröstningen
avslutats, tillkännagavs resultatet på föreningens sammanträde den
3 februari 1906. 962 av föreningens medlemmar hade deltagit i
omröstningen. 684 av dessa hade röstat mot och 278 för anslutning,
vadan föreningen med 406 rösters majoritet avslagit motionen om
anslutning till Stockholms arbetarekommun.
Efter denna tid har frågan om kollektivanslutning till
socialdemokratiska partiet icke varit under behandling i föreningen.
TYPOGRAFERNA OCH DAGENS FRÅGOR
Det skulle taga alltför mycket utrymme i anspråk att utförligt
redogöra för föreningens åtgöranden under årens lopp i dagens aktuella
frågor och vi inskränka oss därför till ett summariskt omnämnande.
»Sedlighetspetitionen» av 1886. 1886 beslöt föreningen att
instämma i de protester, som uttalades mot den s. k.
sedlighetspetitionens krav på inskränkningar i tryckfriheten.
1888 ingick föreningen till överståthållareämbetet i Stockholm med
begäran om skatteuppbördens uppdelande på flera terminer.
Denna begäran bifölls och föreningen kan sålunda betraktas som
upphovet till denna reform.
Billing och Arbetareinstitutet. August Blanches minne.
1890 uttalade Typografiska föreningen sin protest mot biskop Gottfr.
Billings utfall i första kammaren mot Stockholms arbetareinstitut och
322
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
