- Project Runeberg -  Typografiska föreningen i Stockholm 1846-1926 : minnesskrift med anledning av åttioårsjubileet /
335

(1926) [MARC] [MARC] Author: Nils Wessel - Tema: Printing and typography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningen som förbundsavdelning - Reshjälpens ordnande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Östersund 8 medlemmar. Under 1884 tillkommo ytterligare Enköping
5, Gävle 30, Hälsingborg 21, Karlskrona 15 och Skövde 5 medlemmar.

Vid 1884 års slut hade ömsesidighetsförbindelse träffats med 15
utländska typograforganisationer.

Den 31 december 1884 räknade kassan tillsammans 25 avdelningar
med 871 medlemmar. I reshjälp hade utbetalts kronor 183: 49 och
nettobehållningen utgjorde kronor 1,551: 18.

Vid sammanträdet den 22 februari 1885 valdes ny styrelse och kom
denna att bestå av J. A. Hallberg, ordförande, C. E. Eriksson, kassör,
och Gust. Lindberg, sekreterare.

Det visade sig emellertid snart, att femöringen pr vecka icke räckte
till att betäcka de ständigt stegrade utgifterna. Arbetslösheten var stor
och stadgarna voro så bristfälliga, att mindre samvetsgranna »resande»
snart upptäckte, att de kunde göra långa lustresor på
reshjälps-kassans bekostnad utan att komma i kollision med stadgarna. Man
hade nämligen glömt att stipulera, att reshjälp endast finge utbetalas
från närmast liggande avdelning. Detta gjorde att en resande
exempelvis kunde sätta sig på en ångbåt i Stockholm, följa med denna till
Norrköping, där uppbära den reshjälp han med hänsyn till den
tillryggalagda våglängden hade rätt till, åter pallra sig ombord på ångbåten
och fortsätta till Malmö, där samma procedur upprepades. Så kunde
han fortsätta med ångbåten till Göteborg, där reshjälp ånyo uppbars.
Efter någon eller några dagars dagars vistelse i Göteborg kunde han
anträda samma väg tillbaka och lyfta reshjälp för samma vägsträcka,
blott han aktade sig för att uppbära reshjälpen i samma stad som
första gången. Ett par durkdrivna gynnare lyckades på detta sätt
pungslå reskassan på rätt ansenliga summor.

I slutet av 1885 nödgades därför reshjälpskassans styrelse att
påbjuda en extra uttaxering av 5 öre pr vecka under december 1885
och januari 1886 samt på samma gång nedsätta reshjälpen till 1 1/2
öre pr kilometer. Det vittnar icke högt om dåvarande typografers
solidaritet att en hel del på grund av denna styrelsens åtgärd funno
sig föranlåtna att utträda ur reshjälpskassan. Den 31 december 1886
hade nämligen medlemsantalet sjunkit till 776 mot 934 vid 1885 års
slut. Största minskningen ägde rum i Stockholm.

På samma gång föreslog styrelsen sådan ändring i stadgarna, att
»vid reshjälps utbetalande beräknas alltid kortaste vägen till närmaste
avdelning i den riktning den resande själv uppgiver sig vilja taga».

335

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:30:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyfis26/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free